25. Vattenåtervinning med Isabella Palmgren

Vattenbrist är ett problem världen över och har de senaste åren kommit att drabba även Sverige under sommarmånaderna. Ändå använder vi stora mängder dricksvatten där det inte behövs, i allt från tvättmaskiner till toaletter. Isabella Palmgren har tillsammans med sitt nystartade bolag Mimbly uppfunnit en produkt som återanvänder tvättvatten och filtrerar bort mikroplaster. Tillsammans med Henrik Enström diskuterar hon vattnets framtid och vad vi kan göra för att spara på vår främsta källa till liv.

Vattenbrist är ett problem världen över och har de senaste åren kommit att drabba även Sverige under sommarmånaderna. Ändå använder vi stora mängder dricksvatten där det inte behövs, i allt från tvättmaskiner till toaletter. Isabella Palmgren har tillsammans med sitt nystartade bolag Mimbly uppfunnit en produkt som återanvänder tvättvatten och filtrerar bort mikroplaster.

Länkar

Besök Mimblys hemsida
Kontakta Isabella på LinkedIn
Mimbly har nyss blivit beviljade 19 miljoner i stöd från EU
Lyssna på P3 Dystopias avsnitt om vattenbrist
Vad är mikroplaster? Läs mer på Naturvårdsverkets hemsida

Om du inte hinner lyssna…

HE: Hej, och välkomna till Let’s tech-podden. Henrik Enström heter jag, är VD på Codic, IT-konsulter i Göteborg. Och jag sitter nu här med Isabella Palmgren som är VD på Mimbly. Välkommen Isabella.

IP: Tack så mycket.

HE: Väldigt kul att ha dig här. Du är ju VD på Mimbly som jag sa och ert företag jobbar med olika återvinningslösningar för vatten, så kan du berätta lite om dig själv först kanske? Vad är din bakgrund?

IP: Det kan jag göra. Mimbly jobbar med hållbara tvättlösningar, så vi jobbar med vattenåtervinning och vattenfiltrering. Och min bakgrund är från Chalmers tekniska högskola, pluggade bioteknik först och sen gick jag en master inom entreprenörskap och det var där Mimbly startade som mitt exjobb faktiskt.

HE: Just det, och då var ni ett antal studenter eller hur var konstellationen?

IP: Exakt, då var vi tre studenter under det året. De är inte med i dag, utan där är jag kvar och sen är det två medgrundare som hoppade på när vi bolagiserade 2017.

HE: Byggde det på någon tidigare forskning eller patent som kom från Chalmers eller var det nytt?

IP: Det gjorde det faktiskt inte, utan vi började med att försöka hitta ett problem som vi ville lösa, och ville jobba med vatten. Så vi började titta lite på hur man använder vatten idag - man prioriterar första att äta och dricka, och sen kommer hygien, och det är dusch och tvätt och så, men inom själva tvättindustrin så finns inte så mycket nya, innovativa lösningar som sparar vatten och det var egentligen där som själva idéen till Mimboxen föddes. Och sen parades vi ihop med en teknisk rådgivare som jobbar på entreprenörsskolan, så han hjälpte till med att utveckla tekniken till en början.

HE: Vi ska komma in mer på det, men hur kommer det sig att du själv är driven i frågan om miljö och vatten?

IP: Jag skulle säga att det är för att jag har bott i många områden där det har varit mycket vattenbrist. När jag växte upp bodde jag en del i Centralamerika, Honduras, Panama, sen bodde jag i Sverige igen, sen bodde jag i Indonesien, Australien, och där har det alltid varit vattenbrist, så det har alltid varit problem med vatten på något sätt. Sen älskar jag vatten själv också, dyker mycket och vill att våra hav ska överleva så länge som möjligt.

HE: Det är ju väldigt allmängiltigt tänker jag, [skrattar] vem har inte en relation till vatten? Det går att inte hitta något mer all… det är luft då kanske.

IP: [skrattar] Exakt, de två grejerna vi älskar allihopa.

HE: Vi har en anledning att älska vatten, definitivt, men kan du berätta vidare om processen när Mimbly bildades? Hur kommer det sig att du valde att driva det vidare, för det är väl inte alla projekt som drivs vidare efter exjobbet?

IP: Nej, verkligen inte, så jag skulle säga att under det här första året när man driver det på Entreprenörsskolan, som är väldigt tacksamt, för du sitter i en inkubator så du har en kontorsplats. Du kan arbeta ett helt år på CSN egentligen, så du kan validera idéen och träffa kunder och testa tekniker och se så att det verkligen borde flyga, vilket är väldigt unikt tror jag, och inte behöva göra det vid sidan om ett annat arbete eller något annat som man pluggar. Så att vi körde hela det året och testade mycket och det är klart vi ändrade väldigt mycket. I början skulle vi bygga en hel tvättcontainer som hade solpaneler och skulle tvätta i områden där det inte fanns något vatten, vilket det inte blev till slut. [skrattar] Och sen så började vi ändå märka att det fanns kunder som var intresserade, vi fick ett proof of concept på tekniken som funkade och hittade två stycken bra co-founders som hoppade med, och då körde vi.

HE: För just tekniken låter väldigt intressant. Jag uppfattar det som att väldigt ofta så kommer det någon som suttit på Chalmers i 15 år och har hållit på med en teknik och kommit till skolan, eller entreprenörerna, och det har blivit ett samarbete där, men ni började åt andra hållet, att ni skulle lösa ett problem, och det måste ju vara mycket svårare tänker jag, eller?

IP: Jag tror inte det är så vanligt. Jag tror att fler kanske borde göra så, än att man ska få en teknik som man ska pusha på ett område, utan istället försöka hitta ett hål i marknaden där det inte finns någonting i dag, men som faktiskt behövs. Alltså, tvättmaskiner har sett likadana ut i väldigt många år, och speciellt inom professionella maskiner där vi jobbar.  

HE: Går det att berätta någonting mer om den tekniska resan? Ni ändrade tekniken som du sa, från att vara en större vattencontainer till vad det är i dag, vilket jag inte är någon expert på själv, men som vi ska höra mera om, men hur gick det till när ni löste det tekniska problemet?

IP: Ja, när vi skulle göra den här stora containern, då hade vi väldigt mycket problem, för vi kunde inte göra något av det vi ville göra, så att då valde vi att nischa in oss på vattenåtervinningsbiten.

HE: Det var ju bra att ni tog ett steg tillbaka då och kollade hur ni kunde ändra det. [skrattar]

IP: Ja, verkligen. [skrattar] Så det var smart att vi kom på att vi inte kunde det här, och började då kolla på: ”Okej, hur kan vi återvinna vatten på bästa sätt?” Och började kolla på tekniker som finns idag: ”Hur kan man filtrera vatten, hur kan man bli av med bakterier och hur kan man då koppla detta på tvättmaskiner? Hur fungerar tvättmaskiner?” Allt detta var helt nytt för oss.

HE: Men hur gjorde ni då? Ni läste på, eller ni googlade, eller hur gör man? [skrattar]

IP: [skrattar] I början var det nog mycket googling, men sen så började vi prata med Miljöinstitutet och vi pratade med RISE, IVL, som hade gjort en del forskning kring tvätt och vattenåtervinning, med vår tekniska rådgivare som vi blev hopparade med och sen började vi bygga ett vattenåtervinningssystem som egentligen bara vara olika typer av hinkar [skrattar] för att se hur man kunde sätta ihop allting och hur processen skulle vara, innan vi byggde ett stängt system.

HE: Spännande. Så hur skulle man beskriva Mimboxen i dag, vad den har blivit?

IP: Nu har den kommit väldigt långt, vilket är roligt, men det tar väldigt lång tid med hårdvara. Så att Minboxen idag kopplas på två professionella maskiner samtidigt, så det är maskiner som körs mycket. Det kan vara i tvättstugor om man bor i lägenhet, eller i hotell, städbolag eller liknade, där det tvättas väldigt mycket. Och då kopplas den på vattnet som går in och ut ur tvättmaskinen, så att allt vatten som kommer från tvättmaskinerna åker igenom Mimboxen, oavsett om det ska återvinnas eller inte. Och sen filtrerar vi allt vatten med ett filer som vi har tagit fram själva och patenterat, och efter det så kan vi analysera vattnet och avgöra vilken vattenkvalitet det är och vad det innehåller och lite sånt, och då kan vi selektera vilket vatten som ska återvinnas och vilket vatten som inte ska återvinnas. Så det vattnet som åker ut i avloppet har då redan blivit renat från mikroplast, vilket är en stor del av Mimboxen. Och sen kan vi då lagra det i Mimboxen till nästa tvätt, eller till nästa cykel, beroende på var vi är i processen, och där har vi ett antibakteriellt system också så att det inte ska bli för mycket bakterier i tanken.

HE: Så fokus är på att filtrera bort mikroplaster och ta bort bakterier?

IP: Exakt.

HE: Och sen kör man vattnet direkt från Mimboxen in i tvättmaskinen igen i vissa fall då?

IP: Precis, så att en tvättmaskin tar in och ut vatten kanske en fyra, fem per tvätt, beroende på vad det är för program. Och då kan vi filtrera vattnet så att det är klart till nästa cykel ibland, så att det går fort.

HE: Det låter ju väldigt smart. Jag kan tänka mig själv om man gjorde en Pepsi Challenge och kollade: ”Har den här tvätten kört för första gången eller femte rundan i en Mimbox”, så skulle de flesta inte ha en aning. Det skulle vara helt omöjligt att säga, vilket det är då, gissar jag?

IP: Ja, men verkligen. Det ska inte påverka tvättkvaliteten på något sätt, så där har vi gjort mycket olika tester för att se att tvätten blir lika ren med Mimboxen och utan Mimboxen, vilket är det viktigaste. Annars så … [skrattar]

“Vi behöver ju inte drickbart vatten för att kunna tvätta, utan vi behöver tillräckligt rent vatten för att kunna tvätta och det är det som har varit vårt fokus. ”

HE: Så egentligen, de flesta tvättar, eller alla tvättar i princip, körs på drickbart, fint vatten ifrån kranen och sen åker det till avloppet som om det var via toan. I princip, kanske?

IP: Exakt. Ja, men toan har ju också dricksvatten, så att så är det. Och vi behöver ju inte drickbart vatten för att kunna tvätta, utan vi behöver tillräckligt rent vatten för att kunna tvätta och det är det som har varit vårt fokus.

HE: Men nu när du säger det så, så låter det självklart och genialt.

[båda skrattar]

IP: Vad bra. [skrattar]

HE: Eller? Varför gör inte andra det här?

IP: Exakt, det tycker jag med. Jo, men det är väl självklart inom alla vattenområden också. Det är klart att vi inte ska ha drickbart vatten i toaletten heller. Det känns väl också onödigt.

HE: Ja. Nej, det är nästan pinsamt dåligt att det är så det går till. Det kanske är att vi har haft en för stor tillgång på drickbart vatten, så att det inte varit ett problem i Sverige till exempel.

IP: Ja, men det tror jag med. Och det är väl nu på senare år som vi har börjat märka att det har varit vattenbrist i Sverige också, längs kusterna och på öarna och så.

HE: Ja, just det. Visst har det varit så ja, precis. Det kommer jag ihåg, när vi var på semester i Italien på en ö som heter Salina, så funderade vi på det: ”Hur funkar det med vatten?” Om det kom då via någon pipeline eller liknande, men sen blev vi väldigt varse hur det funkade, därför att det blev vattenbrist och man fick inte använda vatten alls i princip och sen kom det en stor tankbåt med vatten som pumpade in dricksvatten på ön. Det blir tydligt när man saknar vatten. Det blir en fruktansvärd brist.

IP: Ja, men det är då man börjar tänka på det, när man ser att de behöver frakta vattnet dit och pumpa in det. Sen ska vi borsta tänderna och låta det rinna i en minut, [skrattar] vilket är onödigt. Det är klart vi ska använda vatten till det vi behöver vatten.

HE: Det finns ett avsnitt av P3 Dystopia som handlar om vatten, där de bland annat tar upp priser för vatten att det kanske borde kosta något, eller mer än vad det kostar i dag. De tar även upp ett område i Indien, Chennai, där de hade akut vattenbrist som kom väldigt oväntat och snabbt. Om det vore ett dyrare pris på vatten, är det någonting du har tänkt på?

IP: Jo, men det tror jag verkligen har hjälpt. I Sverige kostar vatten nästan ingenting, så vi i Sverige märker ju inte av ifall vi använder en kubik mer eller inte, men här kommer ju vattenpriserna gå upp och de har sagt att de ska dubblas inom 20 år, vilket för oss som privatpersoner kanske inte kommer påverkas så jättemycket, men industrin och företagen kommer märka av det om de använder väldigt mycket vatten, så jag tror det kan vara ett bra sätt för oss att spara mer vatten.

HE: Ja, i det här Dystopiaavsnittet så inledde de med en sån där mardrömsframtid där man får gå och betala 100 kr litern för vatten i någon tankbil eller liknande, så det är ingen rolig framtid att tänka sig.

IP: Nej, men det är ju så det kan bli säkert. Kollar man på Sydafrika nu som har kommit närmare och närmare deras Day Zero, så börjar de ju att dela ut vatten: ”Ni får här många liter vatten, och sen får ni inget mer vatten, för att det finns inget mer vatten.” Och det är ju då man börjar tänka: ”Herregud, vad gör vi med våra vatten?”

HE: Men finns det lösningar som era i de områdena där man har mer akut vattenbrist?

IP: Inte så mycket heller. Inte så lättillgängliga lösningar. Det finns ju en del kranar som kan spara vatten, det finns en del duschar som sparar vatten, men inte som kommer i så lågt pris skulle jag säga, utan då får man nästan montera ihop något själv, vilket inte är så lättillgängligt heller.

HE: Nej, så en del är det här med återbruk av vatten, vilket ju låter väldigt, väldigt smart, och sen så är det att filtrera ut mikroplaster. Hur kom det sig att ni fokuserade på den biten också när det gäller vatten och kretsloppet kring vatten?

IP: Vi började nog inse att mikroplast blev ett större och större problem efter bara några månader när vi började med Mimbly och började kolla mer på tvätt och vilka textilier som vi tvättar och allt som är gjort av plast släpper mikroplast. Så det är kläder som fleece till exempel, polyester och så vidare, vilket väldigt mycket av våra kläder är gjorda av, eller så har vi några plastdetaljer på våra kläder. Och det släpps väldigt mycket mikroplast vid varje tvätt, och kollar man i Sverige så fångas en del upp i reningsverken, men där blandas det med slam, så det användas som gödsel på våra fält, så då kommer det ändå ut i naturen. Annars så går det rakt igenom reningsverken ut i haven, binder till mycket farliga ämnen, och sen äts de upp av plankton och sen fisk och sen av oss, för det kommer tillbaka i vattnet igen och så vidare. Så att det är ett väldigt stort problem som bara växer och växer.

HE: Men hur kommer det sig att man inte filtrerar i återvinningsanläggningarna?

IP: För att det är så smått. Mikroplastdefinitionen är väl allt under 5 mm, men de flesta mikroplastpartiklarna ligger kanske mellan 100–150 mikrometer, så de är väldigt små, och det blir väldigt kostsamt att filtrera i reningsverken. Så att många släpper bara ut det helt och hållet, medan vi då blandar det med annat.

HE: Det kom någon nyhet för ett tag sen om att man dricker och får i sig i mat, men mest dricker tror jag, ett kreditkort av mikroplaster varje vecka. Det låter ju helt bisarrt när man hör det så.

IP: Exakt, så det kommer ju tillbaka i kranvattnet och i fisken som vi äter till exempel, så att det kommer ju tillbaka in till oss, och det är ju det vi vill undvika.

HE: Det borde ju inte vara nyttigt, tänker man.  

IP: Nej, exakt.

HE: Man skulle ju hellre ha utan mikroplaster.

IP: Ja, men de har ju börjat göra mycket studier kring mikroplast och sett hur det påverkar det marina livet, att fiskar inte får lika mycket avkomma och så, så det påverkar ju dem, och därför borde det ju påverka oss också antagligen på något sätt.

HE: Ja, och speciellt om det renodlas då, fiskar äter fiskar och vi äter dem till sist.

IP: Exakt.

HE: Men i Mimboxen då, är det ett mer effektivt sätt att sätta filtreringen nära tvätten… för en stor andel av mikroplasterna kommer just från kläderna? Var det inte en tredjedel eller något?

IP: Exakt, så det är 35 procent ungefär som kommer från kläder, vilket är ett problem som går att stoppa, men mycket plast kommer exempelvis också från bildäck, vilket är mycket svårare att filtrera bort för det kan släppas ut var du än är, medan tvättmaskinerna finns ju på en och samma plats. Och då ifall man kan sätta på filter på alla tvättmaskiner, eller om vi slutar göra kläder i plast, vilket antagligen inte kommer hända så snart, så då är det en bra lösning på ett stort problem.

HE: Ja. Och vad har ni fått för feedback på det här? Har ni fått någon oväntad feedback från någon kunnig person eller vad har ni hört om er själva?

IP: Nä, men det har varit mycket olika feedback. Mycket är: ”Vad är de ekonomiska incitamenten för att göra det?” När man har en Mimbox så spar du både vatten och energi, så mikroplasten blir bara en bonus. Men man kan ju göra ett externt filter som bara filtrerar bort mikroplast, och inte gör de andra sakerna, då sparar du egentligen kanske inte pengar, men du sparar på miljön. Så det är en produkt som vi förhoppnings kan lansera senare, men just nu så är Mimboxen i sin helhet fokus för oss.

HE: För med det filtret, då krävs det att det är på en liten större nivå? Att Västra Götaland köper in det, eller hur blir det då?

IP: Nej, det går nog att göra ett konsumentfilter tror vi, men att man måste vara rätt i tiden så att folk faktiskt vill ha ett mikroplastfiler. Eftersom det inte finns någon ekonomisk besparing, så blir det att man gör det för miljöskäl, vilket är jättebra, och vi vill ju att alla ska ha ett sånt här filter, men det blir ju ett svårare argument kanske att få ut.

HE: Är det att det är svårt att peka på någon specifik effekt eller sjukdom som drabbar människor som beror på mikroplaster, eller?

IP: Det tror jag att vissa inte ser. Jag tror att de flesta, när man hör om mikroplaster, att: ”Åh, det kan inte vara bra att det släpps ut mikroplast”, men det finns ju inte så mycket bevis ännu eftersom det är ett ganska nytt område, men det finns ju bevis som tyder på att det inte är bra för oss och att det inte är bra för vår miljö heller.

HE: Ja, vem man än frågar skulle ju hellre välja vatten utan mikroplaster i, tänker jag mig.

IP: Exakt, men det innebär ju också att man måste ändra sitt beteende. Som att man tömmer ludd i en torktumlare, vilket många inte tycker om, så måste man tömma ludd i ett sånt här filter till exempel. Man måste göra det så lätt som möjligt för användarna att vilja göra det.

HE: Finns det några andra användningsområden eller features kopplat till Mimboxen som ni funderar på i nuläget, som vi inte har nämnt?

IP: Ja, men vi har en mjukvarudel till det också, så vi har väldigt mycket sensorer som skickar upp alla data till vår databas, så att vi kan visa kunderna hur mycket de sparar. Så där kan man logga in och se sin Mimbox, se om den är i gång, hur mycket tvättar de har kört, hur mycket vatten och energi de har sparat, även pengar och koldioxid till exempel, och mikroplast, så att man kan bli mer medveten om hur mycket vatten man faktiskt använder och hur mycket vatten man använt utan en Mimbox, för att se hur det hade sett ut då.

HE: Och ni har också lyckats få intresse på det viset att ni fått stora investeringar i Mimbly. Hur har det gått till?

IP: [skrattar] Jo, men det har gått bra. Vi tog in en investeringsrunda nu i början av året, vilket var lägligt kanske då mer tanke på hur detta året varit. Så vi tog in 8,5 miljoner då, vilket har hjälpt oss nu så att vi har kommit mycket längre med produkten och vi har hittat en produktionsanläggning där vi ska producera och nu ska köra lite större piloter här i vinter med olika kunder här i Göteborg och Stockholm, vilket ska bli superroligt.

HE: Vad hoppas ni få ut av pilotprojekten?

IP: Målet är att verifiera att kunderna faktiskt vill ha tekniken och anpassa den efter det de vill ha, men också att börja försälja produkten, så att vi har kunder som vill köpa den när vi börjar producera.

HE: Och vilken är den största utmaningen när det kommer till att nå ut på marknaden?

IP: Det är en massa utmaningar. Vi ska ändå släppa en hårdvaruprodukt som är ganska komplex, så att få allting att funka smidigt och ifall någonting inte funkar så behöver man kunna byta ut det på ett smidigt sätt. Det kommer nog bli en utmaning som vi får lösa. Men nu har vi tagit in en ny ordförande i bolaget som kommer från Electrolux, och hon har varit där i 22 år och varit ansvarig för deras service och reparation, men även för alla Electrolux Home-butiker.  

HE: Det låter som en bra person att ta in.

IP: Ja, verkligen, så att det är någonting vi ska fokusera på nu de kommande månaderna.

HE: Hur ser det med själva Mimboxen när det blir mikroplaster som fångas? Kan man kasta de i soporna sen eller vad gör man med dem?

IP: Det beror på lite var man bor. I Sverige så bränner vi våra sopor, så att här kan man slänga det i soporna, men kollar man på USA till exempel så använder man mycket land fills, vilket egentligen då bara flyttar problemet, så att där måste man ha en annan lösning än att slänga det i soporna. Kollar man i Europa så är vi ju bra på att hantera sopor i de flesta länderna, men det finns vissa där vi inte är lika bra på att hantera det.

HE: Hade det varit enklare om det var ett annat land än Sverige, för att de har större problem med det här?

“Kollar man på Danmark och Tyskland så kostar vatten nästa fem gånger så mycket där än vad det gör här, och då blir återbetalningstiden mycket bättre för produkten också. ”

IP: Nej, jag skulle Sverige är en bra marknad att börja på. Alltså, ur mikroplastsynpunkt är det ju bra för att vi bränner våra sopor, men det kan ju vara sämre för att vatten inte kostar så mycket. Så kollar man på Danmark och Tyskland så kostar vatten nästa fem gånger så mycket än vad det gör här, och då blir återbetalningstiden mycket bättre för produkten också.

HE: Så det kan vara läge att kolla på det, på vilken marknad som är lättast att sälja dem på sen då?

IP: Verkligen, när vi ska sträcka oss utanför Sverige.

HE: För du sa det, att i Sverige så hade det varit vattenbrist någon gång vid kusten, är det många ställen i världen som det är akut vattenbrist på i dag? Alltså, drickbart sötvatten.

IP: Väldigt många, och det är någonting som ökar och ökar, så det är ju ett problem som drabbar oss alla egentligen på alla kontinenter, rika som fattiga. Det är någonting som vi alla behöver. Och börjar man kolla mer på hur vatten hanteras i många olika länder, då blir man ju mörkrädd, att man börjar gräva om floder och sätter upp dammar så att inte vatten ska nå till vissa områden och sådana saker, vilket är väldigt otrevligt att läsa. Och det blir ju också fler personer som får en högre levnadsstandard som använder mer vatten, så att det är ju någonting som fortsätter att öka, men det gör ju även gråvatten och vatten som kan återvinna, som man kan återvinna inom tvätt, och vi kan ha mindre vatten i våra kranar och återvinna i duschvattnet till exempel, så kan man ju använda väldigt mycket mindre vatten utan att ditt beteende behöver påverkas så jättemycket.

HE: Du nämnde gråvatten där, kan du förklara lite mer vad det är för något?

IP: Gråvatten är allt vatten som vi använder i våra hushåll, förutom toalettvatten, så att det är från kranar, duschar …

HE: Det som man släpper ut efter att man använt det, så att säga?

IP: Exakt, så det som kommer från diskmaskin och från tvättmaskin och ut från duschar.

HE: Som man mycket väl skulle kunna använda för att köra en ny tvättmaskin, som ni gör till exempel?

IP: Exakt. Och man kan använda det till andra saker. Man kan använda det till att vattna blommor om man tar från kranen till exempel.  

HE: Vad kan man göra för vanlig konsument då? För man kan ju inte köpa Mimboxen nu, den finns inte nu, men kanske i framtiden då. Finns det något annat man kan göra för att hjälp till i samma område så att säga om man är vanlig konsument som bryr sig om miljön?

IP: Jo, men självklart kan man göra det. Man kan tvätta i lite kallare temperaturer, man kan tvätta med bättre tvättmedel och man kan tvätta med rätt mängd tvättmedel, för så är det ju att man köper tvättmedel, man vet inte hur mycket man ska använda, utan har man pulver så häller man bara i den här behållaren som är jättestor och egentligen ska man ju nästan inte ha någonting.

HE: Så vi överanvänder tvättmedel?

IP: Verkligen. [skrattar]

HE: Och du, mikroplaster finns framför allt i… var det i sköljmedel eller? Nej?

IP: Det fanns i Europa innan väldigt mycket i tvättmedel, i pulvertvättmedel, men nu får man inte använda det inom EU längre. Utanför EU så finns det fortfarande väldigt mycket plast i tvättmedlet. Det kanske smygs med här på något sätt här också, det vet jag inte riktigt i dagsläget, men tvättmedel bidrar ju till att mikroplasterna kommer från kläderna, så de binder in till mikroplasterna och liksom drar ut det i vattnet. Så ju mer du har, desto sämre kan det vara för kläderna och miljön också.

HE: Ja, men det är jag med på nu. Ser ni någon framtid där Mimbox också kommer säljas till konsumenter?

IP: Ja, det hade ju varit superbra att få ut det till konsumenter också. Och där har vi lite olika tankar på att man kan stoppa in den här tekniken inuti tvättmaskiner till exempel, så att man kan ta antingen hela Mimbox-tekniken, att man återvinner och filtrerar, eller bara filtrerar, så att man kan få det till slutkonsumenter, för ofta har man ju kanske inte en extra yta att stoppa in en till produkt på ifall man bor i en mindre lägenhet eller så, så att där blir det väl att man bara har ett externt filter eller har den här tekniken inne i tvättmaskinen.

HE: Vet du om ni har några konkurrenter som gjort något liknande som er?

IP: Inte som är exakt samma med både mikroplast och vattenåtervinning. Det finns lite andra lösningar som sparar vatten så klart, som blir väl indirekta konkurrenter. Sen finns det lite lösningar som jobbar med tvättindustrin, men som heller inte är konkurrenter på det sättet, utan man borde kunna kombinera det på något sätt.

“Jag tycker nästan att det inte går att driva ett bolag som inte har något hållbarhetstänk över huvud taget, utan man måste ha det.”

HE: Det verkar ju vara en hel del entreprenörer på Chalmers, och många som gillar att driva företag från entreprenörsskolan, och vi har haft med olika personer här i podden som pratar om det också. Det finns också någon sorts röd tråd där med miljötänk där, hur tycker du det ser ut med den biten i Göteborg överlag, med företag och personer som uppfinner och vill göra nya saker i miljöområdet? Är det något ni känner av eller märker?

IP: Jo, men jag tycker det syns mer och mer. Jag tycker nästan att det inte går att driva ett bolag som inte har något hållbarhetstänk över huvud taget, utan man måste ha det. Om man inte har det som core business, så vid sidan om, för att annars så kommer det bli svårt att bygga ett större bolag i dag. Kollar man på svenska bolag som Karma till exempel om gör jättebra ifrån sig, och Voi som också tänker hållbarhetsmässigt och ska få ut elscootrar, så …

HE: Vad gör Karma för någonting?

IP: Karma säljer mat som inte blir sålt i restauranger till exempel, så man kan plocka upp, och då sparar man mat som annars hade blivit svinn, vilket är superbra. Och de är ju från Stockholm, men kollar man i Göteborg så finns det ju Modvion till exempel som gör vindkraftverk i trä, vilket är superspännade. Det har man ju aldrig sett innan, men varför skulle man inte kunna göra det, så det börjar komma mycket mer bolag härifrån, tycker jag.

HE: Kul! Hur ser du på Mimblys framtid? Har ni någon framtidsvision utmålad?

IP: [skrattar] Ja, det har vi väl. Det har väl alla. Vi vill nå ut till hela världen med våra lösningar, och göra lättillgängliga lösningar som alla kan använda, och nu börjar vi med Mimboxen för professionella maskiner för att det blir en marknad som för oss är lättare att nå. Det är också där man använder mest vatten och tvättar mest, så det blir logiskt sätt den bästa marknaden både ur miljösynpunkt och ur ekonomisk synpunkt för kunderna. Men utefter det så vill vi jättegärna ta fram lösningar som når ut till alla, till många olika delar av världen.

HE: Och hur tror du att vårt samhället kommer komma till bukt med överanvändningen av vatten?

IP: Jag tror att ju mer vi sprider kunskap, desto mer kommer folk tänka på det. Om man har rest till länder där det är lite mer vattenbrist och de säger till en: ”Duscha bara i två minuter”, eller: ”Tänk på hur mycket vatten du använder”, så blir man ju lite mer medveten och kanske inte använder lika mycket vatten hemma heller och du kanske tvättar med ekoprogrammet eller diskar med ekoprogrammet om du har maskiner, så att det inte ska användas lika mycket vatten, för det funkar bra. Sen gillar vi ju som människor inte att ändra våra beteenden, men om man kan se den stora bilden, så tror jag man kan vara mer villig att göra det.

HE: Vi får hoppas på nästa generation också. De kanske är mer benägna att försöka rädda världen och minska vattenanvändandet.

IP: Ja, det hoppas jag verkligen. Det är ju de som ska få leva kvar i världen med det som vi blivit lämnade med.  
HE: Ja. Har du någon mer framtidsspaning på området? Något sista ord?

IP: Nej, men jag tror att det kommer komma upp fler löningar ju mer problem sprids och ju mer vi pratar om både vattenbrist och mikroplast och energianvändning hemma, så att vi blir mer hållbara. Men kan man göra det på smarta sätt utan att vi behöver ändra oss för mycket, så är det ju superbra. Och om man kan göra kläder som är mer hållbara eller om man kan köpa mer second hand eller återvinna kläder på samma sätt, så blir det också mer hållbart.

HE: Ja. Finns det något sätt att lista ut om man bidrar till mikroplastanvändandet i kläder eller vad ska man titta på? Att det är bomullskläder eller?

IP: Nej, bomull är lugnt, utan då är det mer om du har mycket fleecetröjor och så, och tvättar dem väldigt varmt och tvättar dem ofta. Mycket kan du säkert vädra. Vi tvättar ju kläder bara för att vi har haft på oss dem, ibland är de inte ens smutsiga, så att kanske tänka efter en gång, att: ”Borde jag verkligen tvätta de här eller kan jag vänta en gång till?” Då har du ju tvättat hälften, så att såna här små grejer som man kanske inte tänker på annars.

HE: Nej, spännande. Det är mycket tankeväckande, tycker jag. Tack så mycket för att du kom hit Isabella Palmgren som är vd på Mimbly.

IP: Tack så mycket för att jag fick komma hit.