26. Låneförmedling utan vinster med Andreas Johansson

Hur fungerar en låneförmedlare som inte kan ta ut vinst? Det tar vi reda på i det 26 avsnittet av Let’s tech-podden, som gästas av Andreas Johansson, VD och medgrundare av Låntagarnas. Tillsammans med Henrik Enström diskuterar han varför låneförmedlare som Lendo, Zmarta och Sambla har fått allt större makt på lånemarknaden och hur det kommer sig att Låntagarnas är ett aktiebolag med vinstutdelningsbegränsning.

Hur fungerar en låneförmedlare som inte kan ta ut vinst? Det tar vi reda på i det 26 avsnittet av Let's tech-podden, som gästas av Andreas Johansson, VD och medgrundare av Låntagarnas. Tillsammans med Henrik Enström diskuterar han varför låneförmedlare som Lendo, Zmarta och Sambla har fått allt större makt på lånemarknaden och hur det kommer sig att Låntagarnas är ett aktiebolag med vinstutdelningsbegränsning.

Länkar

• Besök Låntagarnas webbsida

• Kontakta Andreas på LinkedIn

• Läs mer om Låntagarnas i Dagens Industri

• Svenskar är mest skuldsatta näst efter danskar - statistik från SCB

• Läs mer om Aktiebolag med vinsutdelningsbegränsning på Bolagsverkets webbsida

• Läs mer om konsumtionslån eller blancolån på Konsumenternas webbsida

Om du inte hinner lyssna…

HE: Hej och välkomna till Let’s tech-podden. Henrik Enström heter jag och Codic Consulting heter företaget som gör den här podden. Jag sitter just nu med Andreas Johansson, som är VD på Låntagarnas. Välkommen, Andreas.

AJ: Tack så mycket. Kul att vara här.

HE: Ja, det är kul att ha dig här. Nu ska vi djupdyka lite i vad ni gör. Du är VD och ert företag, Låntagarnas, är icke-vinstdrivande. Det är spännande.

AJ: Det är något helt nytt, ja.

HE: Det är något nytt. Hur kommer det sig att det blev så?

AJ: Man kan väl säga så här att själva branschen som vi rör oss i, låneförmedling, är ju en marknad som har exploderat de senaste åren. Ska du söka lån så ska du gå till en låneförmedlare. Det grundar sig egentligen i att när du går till flera olika banker och söker lån, så får du sämre och sämre kreditvärdighet för varje bank du går till. Så gå till en låneförmedlare, så gör du en ansökan och en kreditupplysning, och så får du erbjudanden från massor av olika banker och långivare. Själva produkten i sig är alltså kanon om du ska ta lån.

HE: Just det. Så det stämmer det där som man ändå har hört, att det är dåligt att göra många kreditupplysningar?

AJ: Det stämmer. Det handlar lite om kredithunger egentligen, som bankerna tittar på. Alltså, hur desperat är man efter att hitta ett lån eller hitta en kredit? För det säger lite om livssituationen, har någonting hänt och att man hela tiden letar nya krediter. Det ser dumt ut för bankerna, helt enkelt.

HE: Ja, och som bank får man gå på fördomar… eller statistik, kanske vi ska kalla det?

AJ: Statistik kan vi kalla det. Det här är någonting som man har lärt sig under många, många år, egentligen. Hur kunden beter sig och vad som egentligen händer när man börjar söka fler och fler lån, så att det är ju dåligt att ta många kreditupplysningar. Men sen är det också lite olika var man är i livet. Har du flyttat precis så gör du oftast många kreditupplysningar. Det är bolån och det är nytt abonnemang på TV och internet och då är det okej. Men är du i vanliga livet och gör massa lån och kreditansökningar, så är det oftast negativt för kreditvärdigheten.

HE: Ja. Om vi börjar lite med dig bara, det tycker jag är intressant. Ni har ju kontor i Falkenberg. Vad är din bakgrund och hur kom du in på det här?

AJ: Jag har ju personligen ingen koppling till Falkenberg över huvud taget. Jag hade inte ens varit där förrän vi startade bolaget. Jag jobbar tillsammans med min kompanjon som heter Frej. Han flyttade till Falkenberg för ungefär tre år sen. Hans fru är därifrån och han kände att han ville hem till hennes rötter, så de skaffade ett fint hus och flyttade ner. Han pendlade upp till Stockholm under två års tid och jobbade på bank tillsammans med mig, men kände väl att det funkar inte riktigt med pendlingen. Två små barn och pendla upp och ner. Så han gick och spånade på affärsidéer som han kunde starta i Falkenberg och kom till mig med idéen om att starta en låneförmedlare med bas i Falkenberg. Han tvingade mig aldrig att flytta med själv, vilket var skönt.  

HE: Ja. Men vad betyder det, jobbar du remote, eller?

AJ: Jag jobbar hemifrån. Och det är ganska häftigt, för nu har vi till och med byggt upp hela teamet i Falkenberg. Så att det är två personer som tidigare inte bodde i Falkenberg, som har flyttat ned också. Det är alltså många som delar vår vision om en bättre lånemarknad och vill vara med på det här tåget.  

HE: Ja, det är ju inte en jättestor stad, Falkenberg.

AJ: Nej, men fin.  

HE: Ja. Visst finns det några filmer om den, Farväl Falkenberg?

AJ: Det är mycket att dra därifrån. Men det är ju väldigt, väldigt fint, speciellt på sommaren. Från nu och fram till maj så blåser det och är konstant mulet, men man lever för sommarmånaderna har jag hört. Så att det var egentligen därför vi hamnade i Falkenberg. Vi tycker egentligen också att det är bra att flytta finans från Stureplan och Stockholm. Tittar vi på låneförmedlarsvängen, så sitter oftast de flesta runt Stureplan och i city med dyra och fina kontor. Vi kände att flytta ut bolaget på landsbygden är bra både utifrån vilka vi är och vad vi står för, men också att vi kan hitta annan arbetskraft och inte behöver konkurrera med våra konkurrenter i Stockholm.  

HE: Just det. Låntagarnas har ju en annorlunda bolagsform, aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning. Vad betyder det i praktiken och varför valde ni det?

“När man är ett AB (SVB) som det så fint heter, så får du inte plocka ut vinst ur bolaget. Du får plocka ut 1 procent plus stadslåneräntan, (...), så att jag och Frej kan dela på en lunch per år för vinstpengarna.”

AJ: I praktiken så innebär det kort och gott att jag och Frej som äger bolaget aldrig kan ta ut vinst. Det är en bolagsform som tillkom ungefär 2005, så det är sista kapitlet i aktiebolagslagen som egentligen reglerar att när man är ett AB (SVB) som det så fint heter, så får du inte plocka ut vinst ur bolaget. Du får plocka ut 1 procent plus stadslåneräntan, så det är väl 0,91 procent på insatt kapital vi kan ut, så att jag och Frej kan ju dela på en lunch per år för vinstpengarna. Skulle vi till exempel vilja säga bolaget så kan vi bara sälja det till ett annat SVB-bolag och skulle vi likvidera så går pengarna till Allmänna Arvsfonden. Vi valde den typen av bolagsform för att visa att vi vill kunna förmedla lån utan att ha vinst som första syfte. För det som har hänt på den här marknaden och anledningen till att vi existerar, är att provisioner och vinst har drivit marknaden åt fel håll. Tittar vi på låneförmedlarna i dag så är det de som sitter på majoriteten av volymen. Det är de som sitter på makten och det gör att de kan sitta pris mot banker och långivare. Det är de som säger: ”Nu är det den här provisionen som gäller. Nu är det de här villkoren som gäller.” Banker och långivare får snällt följa efter, för de är så pass beroende av dem. Det gör att man sitter och har 50 till 55 procent vinstmarginal hos de stora aktörerna och det kommer inte låntagarna till gagn. Pressas priserna och provisioner uppåt, så kommer ju såklart även priserna mot kund att sticka iväg.  

HE: Ja, det låter ju fantastiskt bra som kund att gå till er då om ni har lägre vinst eller inte plockar ut vinst alls.  

AJ: Absolut, och det är det som är målet.

HE: Men är de andra skraja nu då, de som har högre marginaler än er?

AJ: Lite, hoppas jag. Vi har ganska mycket kul att komma med, både ur ett debatt- och PR-perspektiv, men också hur vi kan forma vår produkt till att bli den absolut bästa för låntagaren. Målet på sikt är att det ska vara självklart, man ska gå till Låntagarnas i stället för någon annan aktör.

HE: Vad betyder det ut mot kund? Hur mycket bättre prissatt kan er produkt vara jämfört med de stora?

AJ: Målet är att det alltid ska vara lägst priser hos oss. Det är ingenting som vi kan garantera i dagsläget om vi tittar på bankerna och långivarna som är med oss, så det kommer vi aldrig gå ut och prata om. Däremot så kan vi göra allt i vår makt för att ge tillbaka till konsument och låntagare, och det gör vi genom att dra ner provisionerna. Så på sikt kommer vi att kräva från banker och långivare att: ”Här har ni lägst provisioner, här ska det vara lägst pris.” Men det är en resa vi ska göra. Fram till dess, så ger vi faktiskt tillbaka en procent av utbetald volym till konsumenten och låntagaren.  

HE: Just det. Men det går inte att gå in och se att ni har lägre procent i ränta just nu än de andra, eller?

AJ: Tittar vi på vårt räntespann så ligger vi lägst. Vi har valt att lägga ett tak på 14,95 procent i nominell ränta, så det är 16 procent i effektiv ränta. Våra konkurrenter eller kollegor i branschen som man ska säga, har tak upp mot 33 procent. Men vi kommer aldrig kunna garantera, i alla fall inte nu, att du får absolut lägst pris hos oss. Det beror egentligen på att vi inte har alla banker och långivare som våra konkurrenter har, så att utifrån det perspektivet kan vi inte säga det.

HE: Spännande. Men vad är er drivkraft? Om man tänker på alla entreprenörer som vill starta företag, oftast tänker de att det finns en uppsida att man kan få en fet vinst också. Vad driver er?

AJ: Vi har lite olika drivkrafter, jag och Frej som har startat bolaget. Frej vill jobba hemifrån från Falkenberg. Han är väldigt insatt i det sociala och vill verkligen, verkligen förändra lånemarknaden på kort sikt och finansmarknaden på längre sikt. Jag har samma drivkrafter, men utifrån mitt perspektiv så är jag entreprenör. Jag tycker det är kul att starta upp någonting från grunden. Jag har också jobbat på större bolag och kände att min kreativitet och mitt driv inte riktigt fick rum. Här får jag göra det från start. När man är i det här livsskedet som jag är i nu, som precis har fått barn så är det jobbigt att gå ut …

HE: Grattis.

AJ: Tack så mycket. Eller precis fått barn, han är ju snart två. Men det förändrar lite perspektivet på saker och ting. När jag startade bolag tidigare så har man belånat sig upp över öronen. Man har kastat in hus, hem, hund och sambo egentligen i insats. Nu kan man göra det i lite lugnare tempo. Man har inte samma stress på att man har skulder upp över öronen. Så att här hade vi möjligheten att skapa någonting riktigt, riktigt bra och förändra en hel marknad, vilket är det vi ska göra. Jag får driva det från grunden. Och det ska ju tilläggas, att vi tjänar ju också pengar på det här i form av lön. Det är inte så att vi jobbar pro bono.

HE: Ja, men det förstår jag.

AJ: Så att det är jäkligt kul är min drivkraft framför allt, som har varit i den här låneförmedlarbranschen i åtta år. Att få röra om ordentligt i grytan.

HE: Ja. Hur funkar det med lön i den här typen av bolag? Kan ni ha hur hög lön som helst?

AJ: Vi följer fortfarande aktiebolagslagen, så att vi får inte göra någonting som sticker ut därifrån. Alla transaktioner ska vara motiverade. Så att nej, vi kan inte ta ut hur hög lön som helst.  

HE: Jag kollade upp att svenskar har tydligen näst mest lån i Europa efter Danmark. Finns det någon indikation på att folk lånar för lättvindigt eller att man använder för mycket konsumtionslån?

AJ: Det är en jättebra fråga. Och absolut, det tycker vi och det är därför vi finns. Och då kan man tänka så här: ”Okej, men ni är också en låneförmedlare. Ni ska ju spä på det här.” Och nej, tanken är ju att vi inte ska föda in mer volym i den här marknaden, utan att vi ska ta volym från våra konkurrenter. Det betyder att kunderna kommer till oss i stället och kan låna via oss, och banker och långivare får lägre provisioner. Det du pratar om är ju att den här marknaden verkligen har exploderat. Tittar vi på Kronofogdens siffror, så ser vi att skuldsanering ökar lavinartat och det drivs av privatlån. Man orkar inte med sina privatlån, så man smäller på dem. Där tror vi väldigt mycket på att det beror på hur incitamenten ser ut i marknaden i dag, där vi har säljare som säljer lån. Man kallar sig lånerådgivare, men egentligen är man en säljare som går på 100 procent provision.  

HE: Finns det några krav där från lagstiftarna hur man får presentera sig? Får man kalla sig för rådgivare och ändå vara en säljare?

“Rådgivare är ingen skyddad titel, så det får ju alla kalla sig egentligen. Det som är lite problematiskt är att hos banker och långivare får du inte ha provisionsbaserad lön till anställda, men ute hos låneförmedlarna får du ha det. Det gör ju att det sitter folk och är omkring 20 år och tjänar 100 000 i månaden och samtidigt visar bolaget på 40 procent vinstmarginal. Det gör ju att man kanske trycker på lite extra när man ska förmedla ett lån.”

AJ: Rådgivare är ingen skyddad titel, så det får ju alla kalla sig egentligen. Det som är lite problematiskt är att hos banker och långivare får du inte ha provisionsbaserad lön till anställda, men ute hos låneförmedlarna får du ha det. Det gör ju att det sitter folk och är omkring 20 år och tjänar 100 000 i månaden och samtidigt visar bolaget på 40 procent vinstmarginal. Det gör ju att man kanske trycker på lite extra när man ska förmedla ett lån. Kunden kanske söker om 200 000, men de ser att man har fått in ett erbjudande på kanske 300 000 eller 400 000. De pratar med kunden om att: ”Det finns lite mer att hämta här.” Där är vi nog lite svaga generellt sett och tackar ja till det. Jag tror att det är en stor bidragande faktor till att skulderna ökar så lavinartat.

HE: Vad tycker du själv om lagstiftningen, borde man skärpa den?

AJ: Absolut. Vi kommer driva en ganska tuff linje i det här och debattera kring just provisionerna. Vi tycker inte att det är rimligt att du jobbar på 100 procent provision på någon annans överskuldsättning. Det blir inte bra för samhället. Det är en sak. Samtidigt tycker vi att man måste göra en kreditbedömning, även som låneförmedlare. I dag är det bankerna och långivarna som gör det och låneförmedlare förlitar sig på dem generellt sett. Men det fungerar ju bara om alla långivare och banker är starka och de har bra kreditprocesser. Tittar vi på en aktör som har 35 långivare, så kanske 34 gör bra kontroller och bra kreditbedömning, men den trettiofemte gör det inte. Då kommer ändå det lånet att förmedlas till kund och kunden ska nog inte ha det lånet, kort och gott. Så då har man egentligen bara fött på en dålig spiral.

HE: Men vad kan man göra där om man är låneförmedlare? Kan man se att om nästan alla säger nej så borde det vara ett nej, eller förmedlar man ändå det där trettiofemte?  

AJ: Det är det vi tycker att man egentligen inte ska göra, utan att man ska göra en egen kreditbedömning innan som vi gör. Vi gör en kreditbedömning. Vi skickar inte alla kunder till våra banker och långivare, utan vi tittar på varje enskild kund. Har du möjlighet att ta ett nytt lån, så skickar vi vidare dig till banker och långivare. Vi gör egentligen en egen kvar att leva på-kalkyl och en egen kreditbedömning för att hjälpa kunden att förstå att man kan ta ett lån eller att man inte borde ta ett lån. Så där kan man ta ett mycket större ansvar. Den linjen kommer vi driva på ganska mycket.  

HE: Mm. Har du hört några direkta reaktioner från era medlåneförmedlare?

AJ: Nej, jag hade ju väldigt bra kontakt med dem på min förra arbetsplats. Efter att jag hoppade av och startade det här, så har det varit väldigt tyst.  

HE: Okej, du hör ingenting än så länge?

AJ: Nej.  

HE: Det låter som att ni är ett nytt företag som kan skaka om här, trots att ni är små just nu.

AJ: Ja, men jag tror det eftersom vi har jobbat i den här branschen länge. Frej har ju tio år på banksidan med allt från risk och analys och är en jäkel på det. Jag kommer från förmedlarsidan, så att vi är ju en ganska bra låneduo där jag tror att de flesta känner att det vi hittar på, kan nog bli bra.  

HE: Ja. Vill du berätta lite mer om vad du har grundat för företag innan?  

AJ: Jag kan berätta lite om min resa. Samtidigt som jag pluggade så började jag på ett väldigt stort finansbolag och jobbade samtidigt. Jag kände väl att: ”Det här är kul. Finans är roligt.” Jag pluggade finans också och tänkte att jag skulle iväg till London sen och bli corporate finance-människa som alla andra som jag pluggade med.  

HE: Ja, det är verkligen hot spoten för big money i Europa på något sätt.

AJ: Ja, men det är ju det. Det var målet för alla som jag pluggade med, att åka till London eller New York eller något liknande. Men jag halkade in på ett bananskal på låneförmedling och tyckte att: ”Det här är ju kanon. Varför har jag inte sett det här förut? Här kan man alltså göra en ansökan och få svar från flera banker och långivare.” Jag halkade in på ett bananskal på ett bolag som i dag heter Advisa. På den tiden hette det Svensk Lånemarknad. Jag blev affärsutvecklare där och tog hand om alla banker och samarbeten och tyckte att det var fantastiskt. Sen var vi några stycken som kände att: ”Fan, vi kan göra det här bra, om inte bättre.” Så vi startade en konkurrent egentligen, som i dag heter Sambla som också är en låneförmedlare. Så att det var ju där jag pratade lite om att gå in med liv och lem som insats och verkligen satsa allt. Men efter ett tag så hade vi lite olika syn på hur bolaget skulle drivas fram och jag valde att sälja mina andelar.  

HE: Okej, så nu är det Låntagarnas som gäller helt och hållet?

AJ: Ja, efter en sväng på bank också. Så nu har jag varit på både bank- och låneföremedlarsidan.

HE: Just det. Du har haft lite olika chefsroller?

AJ: Ja, jag var inte med på GE-tiden, men på Santander. Min kompanjon Frej har varit med hela tiden från GE Money Bank till Santander. Jag jobbade som produktägare där och var ansvarig för privatlånet och själva produkten, lönsamhet och försäljning. Jag hade hand om alla låneförmedlare som vi samarbetade med, så jag har sett båda sidorna av myntet i den här marknaden.

HE: Jag har aldrig hört talas om den här bolagsformen innan, som är särskilt vinstutdelningsbegränsad. Har du något tips om det är någon annan som lyssnar på det här som funderar på att använda den här bolagsformen? Vad borde man veta, vilka är för- och nackdelarna?

AJ: Fördelarna är att du kan gå in helhjärtat och ta bort vinststressen i huvudet. Det tyckte jag var ganska skönt när vi gjorde det här, att kunna fokusera på att göra gott i stället för att maximera vinst. Det krävs att man har en drivkraft som inte bara är monetär, utan du måste ha en annan typ av drivkraft också. Själva SVB-formatet i sig är ju skapat för framför allt bolag som har varit i statlig regi, som sedan blir privata. Det är egentligen där formen kommer ifrån, så att jag skulle säga att vi är det första finansbolaget som har den typen av bolagsform.

HE: Finns det utomlands också?

AJ: Vi har kollat runt lite och det finns inte på samma sätt. Det finns säkert i något land, men där är jag dåligt påläst. Så att här har man möjlighet att verkligen bevisa att: ”Vi vill göra någonting gott.” Vill man starta någonting som inte bara handlar om att maximera vinst tycker jag att SVB-formatet är fantastiskt bra.

HE: Jag antar att man kan använda det i marknadsföring också?

AJ: Ja, men absolut. Det är klart att man kan göra det och det är väl det vi gör. Vi har ju sett den dåliga sidan av låneförmedlingen och vad vinstmaximeringen gör med kunder och kundnytta. Det är ju det vi vill visa nu: ”Okej, men vad händer om vi tar bort vinsten? Vad kan vi då göra för dig kära konsument eller låntagare?” Det är det vi marknadsför och försöker bevisa hela tiden.

HE: I min erfarenhet är det alltid det viktiga med företag, att nå ut med marknadsföring så att folk känner till en. Hur har det gått med den biten?

AJ: Det är den stora utmaningen. Tittar man i vår konstellation med fem personer, är det det som vi kunde sämst när vi drog igång det här. Som tur är har vi ju krokat arm med ett stort mediahus som vi jobbar väldigt tajt med, Bonnier. De har hjälpt oss med den grafiska profilen och jobbat med hela varumärket. Det är där igenom vi också har testat olika manér, vad funkar och vad funkar inte? Vi har gjort mycket tester under sommaren och gick faktiskt live med nationell marknadsföring i går, så vi är väldigt i startgroparna nu.  

HE: Kul. Hur kom det sig att Bonnier är involverade?

AJ: Man kan säga att den här marknaden styrs av de två andra mediahusen, Schibsted genom Lendo och Bauer Media genom Zmarta. Bonnier har inte något ägande i någon låneförmedlare, så för deras del handlar det nog mycket om att lära sig både marknad och hur man tar ett nystartat företag från ax till limpa. Att skapa varumärket och få gå ut och prata om varumärket i egna kanaler och följa hela processen, från att man ser oss till att man går in och gör en ansökan, till att lånet blir utbetalt. Läropengar, men såklart finns det också pengar för dem att tjäna. Det är ju ett kommersiellt bolag som vill tjäna pengar.

HE: Ja, precis. Vi har ju nämnt många namn inom den här kategorin av företag som är stora på blancolån eller lån utan säkerhet, som Advisa, Lendo, Sambla och Zmarta. Om du skulle prata om den branschen överlag, vad kan man säga då?

AJ: Man kan säga att den är driven av försäljning. Tittar vi på de som ägs av mediahusen, så är det stora kassakor för dem. Dessutom driver det upp provisioner. Provisionerna i vår tro och i vår dialog med banker och långivare, är direkt påverkande på kundernas pris. Sen i övrigt tycker jag att de är kanon, de har en tjänst som är fantastisk. Kan man bara se till att ändra fokus från vinst till låntagarnas bästa, så tror jag att de kan nå ännu längre. Om man sedan växlar vidare på marknaden, så har vi några stora drakar som har det som en online-lösning, där kunderna kommer till dem på kundernas egna bevåg egentligen. Sen har vi en rad låneförmedlare som jobbar med telefon som första verktyg, där man aktivt tar kontakt med kunder. En klassisk telemarketing egentligen.  

HE: Hur hittar de dessa kunder?

AJ: Man köper listor på lite olika spännande sätt. Det finns leadsleverantörer på lite olika sätt, där man får telefonlistor som man sitter och ringer och erbjuder kunderna att jämföra lån och krediter.  

HE: Gör ni samma sak eller?

AJ: Vi gör absolut inte samma sak. Vi är väldigt kaffe och kanelbulle-kundtjänst. Vi kommer inte aktivt att kontakta kunderna, utan kunderna får höra av sig till oss om de vill ha hjälp.

HE: Ja. Och en drivkraft kan vara om man vill ha ner sin ränta då, till exempel?

AJ: Ja, men självklart. Det är ju vårt mål, att kunderna ska komma till oss, sitta på befintliga privatlån, avbetalningar och krediter och vilja omförhandla och få ner räntan.

HE: Mm. Hur gick det till när du och medgrundaren Frej bestämde er för att lämna bankjobbet och starta nytt?  
AJ: Det var superspännande. Idéen som vi hade från början var väldigt, väldigt bra. Vi ville ha med våra banker och långivare på det här och när vi fick ett rejält intresse från dem så kändes det ganska enkelt att säga upp sig och gå vidare och starta nytt. Men det har varit många långa vändor med hur bolagen ska se ut. Ska det vara bankägt eller ska det vara ägt på något annat sätt? Till slut så landade vi i den här SVB-modellen som vi har pratat om.

HE: Hur funkar det att starta ett företag där flera inte hade koppling till Falkenberg och ni jobbade remote? Hur såg det ut?

AJ: Det var en utmaning och speciellt när man är ett nystartat bolag. Alla kommer från större bolag och har inte jättemycket erfarenhet av startup. Att få alla att gå åt samma håll när man jobbar på distans är en utmaning, men där hade vi tur. Vi fick in tre personer som är helt outstanding och sitter på kompetens som inte vi har och som delar vår vision om hur lånemarknaden ska utvecklas på sikt. Så det handlar mer om att hitta rätt personer och se till att dela drivkraften och låt dem springa.

HE: Men ni jobbade också remote innan Corona kom, så att säga? Nu har det ju blivit väldigt stort att jobba med virtuella möten på Zoom, till exempel.

AJ: Vi gjorde det under egentligen hela uppstarten. Frej bodde i Falkenberg och jag var i Stockholm och då jobbade vi bara remote. Sen fick vi in våra tre anställda, varav en satt i Stockholm, en satt i Falkenberg och i Stockholm och en satt i Falkenberg. Vi hade inget kontor i Falkenberg så vi körde allting hemifrån. Ibland satt vi två och två, men allt gick online egentligen.

HE: Men ni har skaffat ett kontor under Corona, alltså?

AJ: Ja, vi har gjort det. Vi har ett litet kontor i Falkenberg där alla fyra sitter. Jag själv sitter ju i Stockholm. Det är kanon och vi märker att när vi jobbar tillsammans så får vi en ny dimension på saker och ting, och vi kan produktutveckla tillsammans. Så teamet i Falkenberg bygger egentligen allt tillsammans nu, vilket är ganska häftigt för att ofta så har du skygglappar på och bara gasar på i ditt eget hörn. Får du fler perspektiv, så blir det mycket bättre.

HE: Det är ju mer effektivt att sitta ihop också. Kommunikationen går snabbare och man kan peka på skärmen och använda whiteboards och liknande.  

AJ: Ja. Vi kör lite ad hoc-taktik här nu i allt vi utvecklar och produktutvecklar nu, vilket är superspännande. Jag blir lite utanför eftersom jag sitter i Stockholm, men det är bra också eftersom jag har kontakten med alla banker och partners. Jag behöver vara ute och springa på stan mycket, så det fungerar jättebra. Men det tips jag framför allt kan ge till alla som vill starta bolag är att hitta rätt personer.  

HE: Ja, precis. Men hur gör man det då? Det är ju inte så lätt.

AJ: Nej, vi hade tur.

HE: Så rådet är att ha tur?  

AJ: Rådet är att ha tur. Men jag tror att det behövs lite tur när man startar upp ett företag också. Man måste absolut slita väldigt, väldigt hårt, men att ha lite tur behövs.

HE: Ja, det är det jag funderar på. Är det inte egentligen så att du kände att du hade tur för att du gjorde ett gediget jobb kanske?

AJ: Ja, kanske. Det var en kombination tror jag. Av de vi hittade var det ren tur att en av de redan var på väg ner till Västkusten. Hennes föräldrar bor i Falkenberg, så då blev det så här: ”Ja, men då flyttar jag till Falkenberg.” Så det var tur att hon skulle komma dit. Men framför allt hitta rätt personer som man litar på. Det är det jag tror är nyckeln. Vi har väldigt seniora personer i teamet. Jag är yngst och har minst erfarenhet, så jag är superödmjuk inför att leda den här gruppen som jag ändå behöver göra.  

HE: Men var det en medveten strategi eller hade ni kunnat tänka er att ta in även någon mer junior som hade talang?

AJ: Det hade vi absolut kunnat göra och det kommer vi säkert att göra också. Speciellt på utvecklarsidan tror jag att vi behöver bredda oss på sikt.

HE: Har du till sist någon framtidsspaning när det gäller låneförmedling och vad kommer Låntagarnas spela för roll där?

AJ: Jag tror att vi kommer se starkare regleringar. Tittar vi på vårt grannland Norge så har ju de stramat åt ganska ordentligt i hur man får agera på den här marknaden. Man har till exempel satt ett maxtak på återbetalningstiden när du tar ett nytt privatlån på fem år. Dessutom har de några ränterestriktioner också, så de har stramat åt ordentligt. Jag tror inte att det blir lika aggressivt i Sverige, men jag tror och hoppas på att vi ser regleringar kring provisioner och kring hur låneförmedlare får agera. Det är väl egentligen det jag ser på låneförmedlarsidan, sen finns det massor av spaningar runt omkring också.

“Jag tror att hela marknaden är på väg åt att banker och långivare hamnar längre och längre ifrån kunden och att tredjepartslösningar är framtiden. Jag tror att om till exempel fem år så har vi inte någon relation med en stor bank och försäkringsbolagen. ”

HE: Ja, tänkte du på någon mer observation som kan vara intressant för de som lyssnar?

AJ: Ja, men absolut. Jag tror att hela marknaden är på väg åt att banker och långivare hamnar längre och längre ifrån kunden och att tredjepartslösningar är framtiden. Jag tror att om till exempel fem år så har vi inte någon relation med en stor bank och försäkringsbolagen.

HE: De har monterat ned kontoren i alla fall.

AJ: Ja, de är på väg. De börjar förstå vad det är som ska hända. Jag tror att den starkaste framtidsspaningen jag har är att på sikt kommer vi ha någon app eller liknande där du har ditt bolån hos bank X, du har ditt privatlån hos bank Y, kreditkort hos bank Z och sen har du dina försäkringar. Du sköter alltså allting via din tredjepartsapp. Jag tror att det är dit vi är på väg och jag vet att det är många som försöker skapa den här one stop shop-lösningen. Jag tror att det kommer hända och att någon kommer att lyckas att knäcka den där nöten.

HE: Mm. Spännande.

AJ: Ja.

HE: Bra. Jättekul att ha dig här, Andreas. Tack så mycket för att du var med i Let’s tech-podden.

AJ: Tack själv.