13. Hållbara investeringar med Sam Manaberi

Trine är inte bara en dansk skådespelare. I det trettonde avsnittet av Let’s tech-podden pratar Henrik solenergi och hållbara investeringar med Sam Manaberi, medgrundare och VD på det göteborgska bolaget Trine. Sedan starten för några år sedan har Trine växt sig stora på den internationella marknaden för FinTech genom en investeringsmodell som främjar utbyggnaden av solceller.

Trine är inte bara en dansk skådespelare. I det trettonde avsnittet av Let's tech-podden pratar Henrik solenergi och hållbara investeringar med Sam Manaberi, medgrundare och VD på det göteborgska bolaget Trine. Sedan starten för några år sedan har Trine växt sig stora på den internationella marknaden för fintech genom en investeringsmodell som främjar utbyggnaden av solceller.

Länkar

Investera i Trine
Kontakta Sam på LinkedIn
Läs mer om acceleratorn Chalmers Ventures som hjälpte Trine i begynnelsen
En CNN-artikel om Trine (från 2016)

Om du inte hinner lyssna…

HE: Så. Välkomna till Let’s tech-podden, det här är avsnitt 13, och dagens gäst är Sam Manaberi som är medgrundare och VD på Trine. Säger man Trine eller Trine?
SM: Nej, man får gärna säga vilket som, egentligen. Vi heter Trine för att det är ett globalt namn och det betyder trippel på engelska. Gammal engelska. Så, people, planet, profit, det vi står för, som är en produkt där de tre grejerna inte går att separera. För att så fort du tar bort ett av benen så faller hela alltet, så du har affärsmässigheten och produkten är helintegrerad i hållbarhet. Men så tycker vi att det är jävligt coolt att … Just och med att vi är ett skandinaviskt bolag, också, att Trine är ett så fint skandinaviskt …
HE: Det är ett fint namn också.
SM: Så, på Göteborgska går det bra med vilket som, tycker jag.
HE: Just det. Jag tycker nästan jag hör svaret, men hur mår du i dag?
SM: Jag mår jättebra, grymt.
HE: Ja, trevligt, trevligt. Kul att ha dig här.
SM: Har haft en fin start med teamet, ja. Tack så jättemycket. Det här blir kul.
HE: Vad sa du, en fin?
SM: Fin start med teamet.
HE: Ja. Du har haft möte med … Vi sitter ju på morgonen här, men du har redan varit på företaget och …
SM: Ja, träffat lite av gänget som kommit igång och så där. Ja, så det är grymt.
HE: Kan du berätta lite om dig själv då, och vad du gör?
SM: Just det, ja.
HE: Intervjufrågan, där. Berätta om dig själv, var ska man börja?
SM: Ja, exakt.
HE: Var föddes du?
SM: Jag är född i Iran. Ganska tidigt när jag var fem, sex år så flyttade vi till Sverige, familjen. Jag, far, mor, syster. Efter några touchdowns på diverse, back in the days hette det i alla fall flyktingförläggningar. Jag vet inte om det heter det fortfarande, eller om det inte är PK. Efter några såna touchdowns, så kom vi ganska fort till Göteborg, så egentligen så är majoriteten av min kultur, bakgrund, uppväxt är Göteborg då, mixat med mycket Iran, helt enkelt.
HE: Vi har Göteborgsfokus här också på podden…
SM: Det här är hem.
HE: Och ni är ett Göteborgsföretag, också?
SM: Exakt. Och det var kind of en big deal. När vi började här, 2014. Då hade jag bott utomlands mycket, i Tyskland och lite i Frankrike och nere i USA, just, där jag jobbade med solenergi också. Det var en grej att flytta hem med fru och barn och starta Trine här i stan.
HE: Just det, du kände att du hade hittat hem igen?
SM: Ja, dels den känslan. Det bubblade lite, som att: ”Shit, den här stan har sån jävla upside opportunity i smarthet, och vill och kan nå globalt.” Och det var en massa olika startups. techhäng, som började bubbla då, och Startup Grind och en massa såna här grejer, vilket underlättade.
HE: GBG Tech Week.
SM: Ja, GBG Tech Week. Allt sånt kom då, och det underlättade för oss att existera. Så, det kändes som att: ”Shit, bättre att vara med och styra upp stan”, som vi kallade det, än att flytta till nån annan stad.
HE: Mm. Har ni varit med och interagerat i de här bubblorna på något sätt?
SM: Ja, lite grann. Jag var väldigt involverad initialt i Startup Grind och var med och drev det. Var en av de i stan som drev det med några andra riktigt sköna människor. Och sen nu, de senaste två åren har det bara varit skygglapparna på, fokus, fokus, fokus, fokus. Så, ja, absolut, vi är ute och träffar och supportar communitiet så mycket vi kan. Är mycket glada i att göra det, samtidigt så är vi 21 personer som bygger en global business, och du vet, det är …
HE: Det är en del jobb.

“Det är alltid som att fokus är vårt största problem. Vad ska vi inte göra? ”

SM: At any given moment in time, så känns det alltid som att fokus är vårt största problem. Vad ska vi inte göra?
HE: Just det.
SM: Jag trodde att det skulle vara en övergående fas, men nu är det i fyra år. Ju bättre det går, desto svårare blir just den ekvationen: ”Vad ska vi inte göra?”
HE: Hur gör man det då? Hur väljer du bort saker?
SM: Jag jobbar på det, alltså. Flera gånger har vi haft samtal: ”Vi borde ha en icke göra-lista.” och så där, men det är inte perfekt.
HE: Vad kan ett exempel vara på en borderline-grej som du har möjlighet att göra men som du väljer bort? SM: Så, till exempel inom vårt transaktionssegment, så finns det … Vi investerar då i solenergi.
HE: Just det. Det är bra att vi kommer till vad ni gör. [skrattar]
SM: Ja, precis, det kan vara värt. Du har en enorm marknad, du har en marknad som är dels stor i sig. Jag tyckte att det var viktigt att ta fram den konkreta siffran. För att göra det vi gör och vara färdiga, eller kommit till bra första steg till 2030, då behövs det ringa 624 miljarder dollar.
HE: Wow.
SM: Det är svinmycket. Så du har en marknad som både är ganska stor i grunden, men som ska växa så enormt till den siffran på så pass kort tid, så vi får in transaktioner i segment där vi borde, kanske, hoppa in, känner vi. Som till exempel ett så kallat mini grid-segment, som är små infrastrukturprojekt som elektrifierar byar. Men samtidigt så är riskprofilen väldigt annorlunda, och vi har väldigt mycket andra transaktioner, och framför allt ett på tok för litet team på de segment vi redan kan. Nästan dagligen så blir man ryckt i, in och hoppa in i nästa stora segment.
HE: Vad innebär ändrad riskprofil? Är det högre risk, eller?
SM: Annorlunda.
HE: Annorlunda.
SM: Risk är på något sätt summan av det man inte vet, eller hur?
HE: Ja, jo. Precis.
SM: Så, när man inte vet så är det annorlunda. Högre, lägre, svårt att säga. Men vårt jobb där, i den delen av vår business, är verkligen att se till att bli bäst i världen på att förstå risken, förklara risken, och driva ner den där vi kan. Det handlar inte om att: ”Här ska man få sex till elva procents avkastning”, det är klart att det ska finnas risk, och det är fine och alla accepterar det som investering, men vårt jobb är framför allt att kunna förklara risken och låta investerarna bedöma om de är villiga att ta den risken för den avkastningen.

“Vi gör det enkelt för alla de här investerarna som finns att investera i solenergi där det gör som mest nytta i världen.”

HE: Just det. Spännande. Och people, planet, profit, om man bryter isär det, då. Vad är det du tänker på när du säger people, till exempel?
SM: I fallet Trine, så vad är vi då? Om man går igenom det flödet. Vi gör det enkelt för människor, och med människor så menar jag banker och privatpersoner och olika investerare i mer eller mindre professionella nivåer. Så, vi gör det enkelt för alla de här investerarna som finns att investera i solenergi där det gör, på riktigt, som mest nytta i världen. För de företag som får investeringen, de här låntagarna, som det här ändå handlar om, så har vi då alltså väldigt techdrivna bolag i en innovativ och expansiv bransch som får ta del av det här kapitalet för att bygga en hållbar framtid och skala sin verksamhet. Och det leder till att våra investerare får vad vi kallar trippel avkastning, så de får avkastning på people, planet, profit. Efter att ni har investerat på vår site så ser man sin portfölj väldigt tydligt. Och så går du in där och så kollar du, ser du: ”Ja, okej. Men jag har investerat så här mycket pengar, och då kan jag förvänta mig så här mycket avkastning”, i termer av hur många människor som får tillgång till el. Och det kan du följa och se.
HE: Där kom people in, ja.
SM: Ja. Och hur stor klimatnytta du gör i form av koldioxid som undviks, eftersom du ofta ersätter diesel eller fotogen, ofiltrerat som bara brinner. Och då får du väldigt stor hävstång på din klimatnytta, och då är det då att direktersätta det där brinnande kolet eller koldioxiden, med solel, där solen skiner jättemycket i alla de här marknaderna.
HE: Då har du planet.
SM: Där har vi planet. Och sen profit. Ja, fem, sex, sju, åtta, upp mot elva, beroende på … procent avkastning, har vi haft än så länge.
HE: Och det beror lite på projekt och risk i det projektet, och så?
SM: Projekt, risk, hur mycket man går in. Vi har olika segment, vi har människor som går in med, säg 25 till 1000 euro i månaden, rullande som månadsspar. Vi har grupper eller människor som går in med motsvarande, fast i några hundra tusen euro per projekt, för det är väldigt viktigt att riskdiversifiera och ha en portfölj. Och så har vi lite större spelare som kommer in allt mer och mer också, som går in. Men även där ett fondportföljstänk kring det, att de vill sprida ut över plattformen.
HE: Just det. Och ni gynnar i sig en diversifiering mot många andra saker man kan investera i då?
SM: Ja, precis. Det är väl de, kan man säga, två, tre starka effekter varför vi ser att många är väldigt intresserade, då. Det ena är hållbarheten, som i sig är … Återigen, marknadskrafter käkar altruism, right? Så att det här är en framtidssäkring. Det här jämfört med mycket annat, andra investeringsalternativ, så har man en framtidssäkrad investeringsmodell, en hållbar sådan. Den andra är det här, som du nämnde, som en icke-korellering till övriga investeringar. Så, fundamentalvärdet i det här är att människor runt om i världen är villiga att betala för el i stället för diesel, och det är väldigt icke-korellerat till hur det går på börsen för övrigt. De köper sin el. Det är en utility. Så när du har många som då har en hel del kapital inne på sin portfölj som korellerar med börsen, så är det väldigt trevligt att riskdiversifiera genom att ha nånting som helt enkelt inte har samma korellering där.
HE: Ja, men det förstår jag.
SM: Och den tredje biten är då dels nedsideskydd där vi har jobbat med SIDA för statsgarantier och så där, de gick in med upp till hundra miljoner kronor i riskreduktion. Men också den här portföljeffekten då. Det är inte stora solenergiparker oftast, utan det här är hundratusentals eller miljoner individuella datapunkter som vi får i realtid och kan kreditbedöma. Och det som händer där är att när man investerar i ett sådant lån på vår sajt, då har man i sig en portföljdiversifiering, för det är ganska många slutkunder som tar del av det här. Men sen har man också, när man går in i många fler olika lån på siten så har man en portfölj i portfölj-effekt, då. Nu blev det lite finansnördigt, men du fattar.
HE: Ja, men det är okej.
SM: Ja, det är en bra diversieringsprodukt, helt enkelt.
HE: Ja, men det är jag med på. Just det, vi kan prata om geografiskt, då, hur valde ni var i världen ni skulle satsa på projekt inom solel?
SM: Nej, men det finns en herrans massa smart folk som gör coola rapporter, men vi kom ganska fort fram till att de har ingen aning. För de hittar på, precis som alla andra. Så där var vi nog lite mer datadrivna, som är en viktig attityd, vi testar oss fram, helt enkelt. Så att tidigt så märkte vi att vi fick mest traction i Östafrika. Och då så hittade vi de rapporter som validerade den sanningen, så att säga, och man insåg det: ”Just det, det här är hot spoten. Här händer det väldigt mycket.” Det finns en mobilbetalningsinfrastruktur som är sättet människor betalar för de här solsystemen. Så, de betalar inte månadsfaktura, utan de använder mobilen för att betala förköpsel, typ som vi köpte mobilgigabyte för några år sen, här.
HE: Just det.
SM: Det har de gjort länge. Och det var väldigt god traction och mycket data och mycket större transaktioner, så då började vi där och sen där ifrån har det blivit att vi har börjat expandera mer globalt, då.
HE: Finns det några andra anledningar till att det passade bra i Östafrika? Är det att de behöver finansieringshjälp där?
SM: Det är flera faktorer, den ena delen är helt enkelt att det är jävligt soligt och …
HE: Mm, det är man med på. Ja, precis.
SM: Det är en låg elektrifieringsgrad. Ta ett land som Kenya. Jag tror det är 40 … Är det 46 miljoner människor? 42 miljoner, kanske. Men du har två tredjedelar som har mobiluppkoppling med 4G, men du har fortfarande en tredjedel som inte har el.
HE: Just det. Ja det är galet.
SM: Det är jättejobbigt när du har all din ekonomi i mobilen, och så där. Så att jag tror det är fundamentalmarknaden och varför den växte mycket, och varför många av de här bolagen som vi finansierar hade mest dataset där och bevispunkter där.
HE: Just det.
SM: Och varför det då? Det tror jag har att göra med att Kenya, framför allt, men även länderna runt omkring i Östafrika har varit duktiga på att öppna upp för världen och komma in, och försöka ha nån form av långsiktighet, och så där. Det är svårt. Det är tuffa länder vi är i. Men nu när vi är lite större så är vi också i Nigeria, och det är kind of samma space. De är också väldigt duktiga. Så jag tror det helt enkelt är mer lämpliga länder som har haft ett fundamentalbehov. Men, min poäng med det här är att behovet finns lika mycket, om inte ännu mer i de andra länderna, det är bara att på grund av diverse geopolitiska anledningar, så finns inte de här bolagen i lika stor utsträckning.
HE: Nej, vad är det för bolag vi pratar om här? Är det stora bolag eller lokala bolag?
SM: Det är olika segment.
HE: Som gör själva solelen?
SM: Löser solenergiproblemet - ja, precis. För nu återkommer vi till det vi pratade om i början på snacket här, med fokus, fokus, fokus. Bara i ett segment så finns det en massa olika segment, subsegment. Men du har definitivt många duktiga sälj- och distributionsbolag som är purlokala. De kan det här, de vet hur man kommer ut till byn, de har en massa människor, rafikis, som har mopeder, är ute och träffar alla kunder. De är pure local och de har internationella standardprodukter som de distribuerar. De kan vara intressanta när de har kommit längre, för det är det det handlar om, att få risken att hamna rätt, och väldigt litet ... det är ganska svårt att riskbedöma. Man vet vilka toppspelarna är i spacet, och då är det stora multinationella bolag. Huvudkvarteret kan vara i USA, England, kontinentala Europa eller Nairobi. Lite olika. Men de agerar i Kenya, hela Östafrika, några länder i Östafrika, Indien. De är större, och en av våra partners, till exempel, har kommit längre än många och reste precis sin nästa kapitalanskaffning för att skala fortare. Det var femtio miljoner dollar, så det är ganska stora bolag. Det kan vara flera tusen anställda.
HE: Och trots att de är så stora, så behöver de ändå hjälp med finansieringen av specifika projekt?
SM: När de är duktiga så behöver de alltid mer. Det handlar om att ta lån för att skala sin verksamhet.
HE: De rullar ut till fler och fler ställen?
SM: Precis. Så, ju mer, desto mer.

“2,3 miljoner människor har försetts med solel. ”

HE: Och sen då, som jag förstår, så plockades Trine upp i Chalmers Ventures acceleratorprogram och har fått mycket uppmärksamhet i media. Man har läst om er.
SM: Yes.
HE: Och även från investerare. Så, vad har hänt sen starten, då? Var det 2014, 2015 där, som ni startade?
SM: Ja, precis. Bolaget grundades -15, då. Och vi var startup camp i slutet på -14.
HE: På er hemsida står det, till exempel, att 2,3 miljoner människor har försetts med solel.
SM: Det är lite coolt.
HE: Det är väldigt coolt. Hur har ni lyckats med det, så att säga? Vad fick ni för hjälp där från acceleratorprogrammet?
SM: Hm. Det är en bra fråga, att koppla den tråden. Jo, men acceleratorprogrammet, tycker jag hade två, tre väldigt viktiga base line-kriterier, så den satte oss i rätt riktning. Ett var: ”Kul, men om ni inte är ett team så blir det inget.”
HE: Nej, just det.
SM: ”Så, bygg team.”
HE: Ja.
SM: Och då byggde vi ett grundat team under den perioden. Två, foka, och tre, validera, att använda ... Så vi var ute väldigt tidigt och pratade med människor på diverse elbilfirmor runt om Göteborg för att förstå om de ens är intresserade, samtidigt som vi började koda grejer och MVP:a grejer och skicka ut i väldigt smala kanaler, men att mäta hela tiden. Det är borderline-okej, alla de grejerna vi gjorde, ska du veta. Men i alla fall … [båda skrattar]
HE: Det är lugnt. Det är bara en podd. Du kan berätta.
SM: Precis. Det sprids bara everywhere. Precis. [båda skrattar]
HE: Precis.
SM: Nej, men så man hittade diverse listor på typ FN-organ och hypotesen var: ”Okej, om de här solenergibolagen finns med på det här FN-organets site, så borde de vara bättre än helt okända.” Och så bygger vi ut den, så byggde vi ihop ett script som bara pumpade ut e-post till dem, och bara: ”Tja, finans, är det nåt ni är intresserade av?” Och så började vi se vilka marknader som svarade mest, och vi mätte deras response rate och den typen av grejer, och det var faktiskt så vi hittade just att det skulle vara Kenya och inte Nepal som vi var typ så här när att gå in.
HE: Jaha, spännande.
SM: Vi hade faktiskt ett avtal på bordet i Nepal först, med Microsoft. Jävligt roligt, det är typ ingen som vet det här. Och en lokal energispelare som hade strukturerat en schysst transaktion. Och det var hands down en grym entreprenör som hade byggt det.
HE: Men var det bra att ni inte gick in i den, eller?
SM: Mycket bra, tror jag. Jag tror generellt sett att de första lånen var väldigt …
HE: Det är svårast att lyckas på den första.
SM: Ja, det var väldigt mycket learning. Man kan nog fairly säga det, att väldigt få av de grejerna som hade kunnat kvalificera genom vårt kvalitetsfilter i dag. Så, vi lärde oss väldigt mycket där, tidigt. Och det var enablat av ekosystemspelare som Chalmers och Almi.
HE: Ni hade bra hjälp där?
SM: Precis.
HE: Och då blev det Kenya och Tanzania och även ...
SM: Tanzania, Uganda, Zambia, Senegal, Myanmar.
HE: Så det är mestadels Östafrika om man ska summera lite?
SM: Mycket, ja. Men hur har vi börjat komma ut lite grann i Asien och Latinamerika också, Guatemala. Så att för oss, senare när vi började växa och få den stabilitet och muskler som vi behöver för att kunna göra det här globalt, då inser man väldigt fort att det här är en global business. Och även där är det viktigt att riskdiversifiera, så att nu handlar det framför allt om vilka solenergipartners av hög kvalitet, vi har, som förstakriterium. Och sen vilka länder de är i, det är sekundärt. Då får man kolla på det och se om det är viktigt.

“(Det som kommer att växa mest) är Ted Gärdestad-modellen. Det är sol, vind och vatten, höga berg och djupa hav.”

HE: Du pratar om att kvalificera, vad är det viktigaste som … Eller, det mest överraskande ni har lärt er när det gäller att kvalificera olika möjliga projekt?
SM: Ja, du. Det är väl som med inom vår egen kontroll, det tycker jag nog är bättre att prata om, det är att vi alltid inser att vi kan bli smartare.
HE: Ja. Det handlar om att förbättra sig, ja.
SM: Non stop. Alltid. Alltid, alltid, alltid. Och den attityden tror jag är väldigt viktig för att också branschen förändras så mycket, så det som var bra kvalitet på en relation för två år sen är inte nödvändigtvis det längre, för att förväntan har ökat, för att spelplanen är större, för att kapitalbehovet är större. Så när vi snackar en, två miljoner euro med en spelare och nu ska prata tio, tjugo miljoner euro, så är det klart att det är helt annan förväntan på hur den businessen ska växa då.
HE: Men finns det några baksidor med den här modellen? Det som ni gör, egentligen. Vad händer om solpanelsföretagen, era partners, inte kan betala tillbaka sina lån? Blir de då skuldsatta? Vad blir det steget?
SM: Ja, precis. Ja, absolut. Det är kommersiellt företagande och företagsverksamhet, och de har en plan, en tillväxtplan. Och det här är ett lån och inte ett bidrag. Ni har en förväntad avkastning, och de behöver leverera på det. Vår grej är att vi förstår dem, och vi är närmst dem och vi har kontor i Nairobi, så vi upplever att vi kan vara väldigt smarta i de processerna, när det inte går enligt plan. Och vi upplever också att de som investerar i lånen har stor förståelse och tålamod, men inte acceptans, om inte en återbetalning sker. Och då har inte vi det heller, och då får man jobba ihop. Men ja, det finns absolut case där bolag har gått eller försatts i likvidation då, för att de inte kan leverera.
HE: Om man läser på er sida så står det att default rate är 1,4 procent. Så, hur jobbar ni då, för att hålla nere den? Är det just hur man kvalificerar i början som är det viktiga?
SM: Absolut. En väldigt smart riskman en gång i tiden, jag tror det är en amerikansk investerare, sa att, du vet: ”Undvik förlorarna så tar vinnarna hand om sig själva.”
HE: Just det.
SM: Vi har gjort en del omorganisation i vår riskorganisation nyligen, och tagit de rätta stegen för att bli ännu mer proffsiga, så det handlar väldigt mycket om det. Närhet till kunden, förstå dem, förstå risken, och så kunna presentera den för investerarna. 1,4 är en grym siffra, och jag tror att det skulle vara oerhört naivt och oansvarigt att tro att den kommer ligga så pass lågt i framtiden, med tanke på de marknader vi rör oss i, och de avkastningar vi genererar. Men det är klart, att man har en sån här nollvision, som i trafiken.
HE: Ja, exakt. Det är svårt att helt lyckas med noll, ja.
SM: Ja, men det får vara en nollvision, men vi får jobba jävligt hårt med att bara hålla nere den siffran och vara ärliga och transparenta och snabba. Men, som investerare så är det nog viktigt att förstå att det finns en risk att investera.
HE: Du pratar en del om att ni breddar er till fler länder och regioner. Skulle man kunna tänka sig att man ser er med projekt i Sverige eller Norden till sist, eller är det för jäkla lite sol här?
SM: Nej, Sverige är grymt. Jag tror, sen 2014 eller 2015, då har installationsmängden gått från roughly hundra megawatt till fyrahundra megawatt. Nu finns det massor av riktiga solenerginördar som är fokade på Göteborg och Sverige som lyssnar på det här, säkert, och tänker att jag sa fel, men jag tror faktiskt det är så. Jag tror att förra, 2018, var det roughly fyra hundra megawatt topp installerat i effekt, och 2015 var det typ hundra. Så, bara där är fyra X på några år. Jag tror att du får en så kallad yield, nu blir det nördigt, säg till om det ballar ur. Men, du har nånstans tusen till ett tusen ett hundra kilowattimmar ut per år, per kilowatt du installerar. Så ration är typ X tusen, ungefär, eller ett och ett. Det är schysst.
HE: Det är bra.
SM: Då kan du få en pay back på sju till tio år, i dagsläget, förväntar jag mig, baserat på de kostnader som jag ser på produkterna där ute. Vilket betyder att du har 20 till 25 års garanterad produkt som du har tjänat hem efter typ tio år, kanske sju. Och av allt att bedöma så slutar inte grejerna funka efter 25, utan du har paneler som behållit effektivitet i 30 till 50 år, vet vi redan i dag. Så det är en jäkligt schysst investering, så den marknaden tror jag kommer växa väldigt mycket, och svaret på frågan huruvida vi kommer komma till Sverige, som var din ursprungsfråga innan jag derailade in i siffernörderi, är ju inte snart. Plattformen och siten är helt agnostisk, vi skulle kunna finansiera i princip vad som helst, kodbasen. Finansinspektionslicensen. Och vi skulle kunna, i princip, ta vilka marknader som helst, men vi får titta tillbaka på det vi pratade om för typ 20 minuter sen kring fokus. Och det är bara fokus, fokus, fokus, fokus, fokus, och faktum är att vi kan det där bättre än vad vi kan det här. Jag tror det finns många som kan det här mycket bättre än oss.
HE: Så, ni fokar där ni är bäst, helt enkelt?
SM: Så ska det alltid vara.
HE: Ja.
SM: Så, jag hoppas många startar och bara bygger solenergi i Sverige, fort som fan, nu.
HE: Mm, det hoppas vi. Vi hade i förra avsnittet, då, Tomas Kåberger här på besök, som pratade om kärnkraft och både ekonomisk och ekologisk hållbarhet, och han pratade precis om det du sa, att solel, till exempel, är billigare än fossil energi. Så, hur ser du … Om man tittar på just solenergi, då, i jämförelse med fossil energi framöver, hur tror du det kommer att fortsätta ändra sig?
SM: Jag tror att solenergi kommer sopa mattan med alla de här … För det finns ingen logik i det what so ever, förutom om det blir nån tipping point och det blir så pass lite koldioxid i atmosfären så att träden börjar må dåligt.
HE: Det är inte där vi är i dag, riktigt, nej.
SM: Vi är så jävla långt bort från det, när vi är över 400 PPM, som vi aldrig varit förut, i historien av mankind. Sist det var så pass mycket var det dinosaurier som gick på planeten.
HE: Inga isar och inga … Nej.
SM: Monsterstora alligatorer som bodde här uppe, i stort sett, eller uppe i norra Tyskland för att det var så varmt.
HE: Det är dem vi eldar upp nu i form av olja och kol och sånt.
SM: Typ. Verkligen. Men om man tittar på det lite grann. Ta Indien som ett exempel här då, så då har vi det som kallar levellised cost of electricity, LCOE, som är, vad det kostar inklusive finansiering, allt, rubb och stubb. Som är på något sätt en norm för att jämföra olika energislag. Kärnkraft, kolkraft, sol, el, vind, whatever. Då har du att i dag, så är det … ser du affärer på runt 38 dollar per megawattimme i Indien, och det var 14, 15 procent lägre än kolkraftverk. Mycket mindre risk, för det är inte stora grejer, mycket bättre för planeten.
HE: Ja. What’s not to like?
SM: Och då har du nått den här gränsen. Och det här är på produktion. Det är inte vad folk betalar ut ur väggen, utan det är jämförelsemässigt på generation parity, att det faktiskt är billigare att producera elen. Det finns vissa utmaningar i balansering och så där, men allt det där är bara att lösa. Jag väljer att tro på att det scenariot som internationella energiorganet konservativt sa: ”Det kan vara så att vid 2015 så är solenergi den största enskilda energikällan för planeten.” Så, jag tänker så här. Om den inte är enskilt stört spelar ingen roll. Det är så jävla mycket mer än den procent, eller vad det nu är i dag, så att det är bara att köra på.

HE: Hur ligger den till jämfört med andra som vattenkraft, vågkraft och sånt där?
SM: I form av ekonomi, tänker du?
HE: Ja, precis. Vad som kommer växa mest.
SM: Okej, så där trodde de att det var solel som skulle växa mest. Jag kommer inte ihåg all data kring det, men där får man vara lite … Nu när vi pratar på svenska i Sverige, det är Ted Gärdestad-modellen. Det är sol, vind och vatten, höga berg och djupa hav. Det är det som är hela grejen, så allt det där behövs för att ersätta allt det där andra. Vad jag förstår så kommer vi se riktiga dunderår för vindenergi i Sverige, och jag själv har installerat bergvärme. Är du med? Så, jag tror att more is more av det där.
HE: Det finns många bra möjligheter.
SM: Och de kommer hjälpa varandra och balansera, och jag tror också att vi kommer se mer och mer integrering av teknologierna. När de enskilda teknologierna har blivit smartare och smartare, och installatörerna blivit smartare och smartare, så man kan få en mycket mer jämn tillväxt.
HE: Mm. Om man då ska investera hos er, vi får väl länka till er så ... och möjligheten att göra det. Hur lång tid tar det i snitt tills ett lån är återbetalat helt, så att säga, så att man har gått med vinst som investerare? SM: Just det. Vi har haft lån, allt från ett till fem år. Och många av lånen börjar återbetalas redan efter första kvartalet med ränta och eller amortering, vilket gör att man då börjar återinvestera direkt, kanske efter ett halvår eller efter nån sån tid.
HE: Ja. Vad innebär återinvestera? I samma projekt där, då, eller?
SM: Ofta är det nåt annat, då.
HE: I nåt annat. Okej, ja.
SM: Vi har återbetalat nånstans norr om femtio miljoner kronor, som ligger här och skvalpar på digitala plånböcker och ska tryckas in igen, oftast. Det är många som tycker att det är kul att ha tjänat pengar på att rädda världen. Så, tendentiellt så ser vi att de toppar upp.
HE: Har du vunnit på trisslotter köper man nya trisslotter. Nej, det var ett dåligt exempel, men jag förstår din poäng.
SM: Ja. Och de toppar upp och investerar mer då, ofta. Så det är kul.

“Jag ser det som ett problem att det finns investeringar och hållbara investeringar. Och hållbara investeringar utgör en liten fraktion. Så, när vi är färdiga så har det flippat - defaultläget är att man investerar i sånt som är bra för people, planet, profit.”

HE: Ni har pratat om att det är viktigt att ni väljer ut bra projekt, är ni delaktiga på nåt sätt efter det? Ni förmedlar information om hur det går för projekten, men ni bidrar inte med eget kunnande kring själva solelsuppbyggnaden?
SM: Till dem, till låntagarna, tänker du?
HE: Till låntagarna.
SM: Jo, det är en del av vår business, för att vi ska vara duktiga. Och vi får väldigt mycket data från marknaden, så där bygger vi faktiskt mer och mer också, för att kunna hjälpa dem med sin förståelse. Till exempel, en produkt som efterfrågats är benchmark: ”Trine, ni gör all den här kvalitetsgranskningen på oss och jämför, så ni vet hur vi ligger till jämfört med 20 andra. Berätta för oss.” Och det ser vi som en möjlighet, så klart, med anonymiserade data, men att kunna lyfta hela branschen. Så man lyfter hygiennivån i branschen konstant, och driver mot excellens. Och sen så har vi långsiktiga relationer, det här är ofta flerårsrelationer, så man är alltid där inne och petar. Och vårt team bidrar med värde till de bolagens värde. Men sen ska man inte överdriva det som alla investerare gör, och de: ”Åh, vi hjälper till.” I slutet av dan så är det entreprenörerna som driver det bolaget. Och det teamet som får göra allt, och vi hjälper gärna till där vi kan, men det vore väldigt pretentiöst att tro att vi kan driva deras affär. Det är de som kan driva den.
HE: Och sen, förutom att ni expanderar till nya länder, finns det nån chans eller möjlighet, eller ser ni alls i korten att ni kommer expandera plattformen till resten av den här Ted Gärdestad-skalan som du pratade om?
SM: Det är annan skala. Annan maturity på bolagen. Det finns det intresse för och möjligheter, sen så finns det andra teknikområden som inte är solel. Och egentligen allting som är högst datadrivet och people, planet, profit-orienterat, det finns ganska mycket av det, är också intressant. Plus, andra marknader och så där. Men, fokus, fokus. Så vi finns på den här: ”Åh, allt det här skulle vi kunna göra”-kartan. Men det är ingenting vi tar i med tång i dagsläget.
HE: Ja. Om man lyssnar på podden här och är en enkel småsparare, så att säga, hur lite kan man investera i plattformen?
SM: De här investeringarna är egentligen inte en nyhet. Flera av våra partners har funnits i tio år. Däremot så är det så här, att du har inte tillgång till dem om du inte är en stor filantrop. De investeringsmöjligheterna har dedikerats till de stora fonderna eller nåt sånt där. Det är en stor trasighet i marknaden där vi vet att mängder av pengar sitter och jobbar icke-hållbart. Och en hel del sitter som enkel småsparare, om vi ska kalla det så, för de sitter och gör ingenting på banken. Ingen ränta alls. Så, väldigt viktigt för oss, har det varit at driva ner trösklarna på båda sidorna av affären. Det ska vara enkelt, vi är snabba och flexibla på att göra affärer med solenergipartners och är duktiga på kvalitetssäkring, och vi gör det enkelt och friktionslöst och så, att komma in och investera. Så, minimum investering är 25 euro. Så, där tror vi att de flesta i vår del av världen kan vara med.
HE: Det låter så, absolut. Ja, men superspännande. Det har varit jättekul att sitta och prata med dig, Sam. Om man ska avsluta så brukar vi göra det med nån sorts framtidsspaning, eller framtidsspaningar. Så, hur tror du världen kommer se ut 2050, cirka?
SM: 2050? Det var väldans långt bort.
HE: Vi kan ta 15 år, då.
SM: Ja, men precis. Sen, lite senare, mellan nu och 2050. Men okej, inom det här området som jag har spenderat en del att tänka på, i alla fall, så tror jag att är vi är färdiga, i alla fall, och resten av det här ekosystemet som byggs, då kommer det vara så vi kommer leva i en värld där man får jobba riktigt hårt för att göra onda investeringar, och sen så kommer det som i dag bara kallas investeringar vara så kallade hållbara investeringar. Jag ser det som ett problem att det finns investeringar och hållbara investeringar. Och hållbara investeringar är en liten fraktion av det där. Så, när vi är färdiga så har det flippat, default-läget är att man investerar i sånt som är bra för people, planet, profit. För varför skulle man inte göra det? Och sen om man nu är av den avarten av elak ond jävel, som egentligen bara finns i Bond-filmer, då får man typ jobba heltid med att hitta de investeringsmöjligheterna. De kommer vara så svåra att hitta, och de kommer vara så otroligt otrevliga, så att det är ingen som går dit. Det tror jag, det är min framtidsspaning.
HE: Snyggt, det hoppas vi på. Tack så mycket, Sam Manaberi från Trine.
SM: Tack så jättemycket för att ni hade mig här.