14. Life science med Charlotta Gummesson

Vad händer om man kopplar ihop teknik, näringsliv, akademi och sjukvård? Det är precis vad Sahlgrenska Science Park har gjort för att skynda på utvecklingen inom life science och health tech i Göteborg. I det fjortonde avsnittet av Let’s tech-podden intervjuas deras VD Charlotta Gummesson om den nyaste tekniken på vårdområdet, branschöverskridande samarbeten och effektivisering.

Vad händer om man kopplar ihop teknik, näringsliv, akademi och sjukvård? Det är precis vad Sahlgrenska Science Park gör för att skynda på utvecklingen inom life science och health tech i Göteborg. I det fjortonde avsnittet av Let's tech-podden intervjuas deras VD Charlotta Gummesson om den nyaste tekniken på vårdområdet, branschöverskridande samarbeten och effektivisering.

Länkar

• Kolla in Sahlgrenska Science Park

• Läs mer om Chalmers olika samarbeten i Göteborg

• Kontakta Charlotta på LinkedIn

• Läs en GP-artikel för att ta reda på mer om Sahlgrenska Science Park

• Sahlgrenska Science Parks investerarforum HealthTech Nordic

Om du inte hinner lyssna…

HE: Ja, hej och välkomna till Let’s Tech-podden. Jag sitter här med Charlotta Gummelsson som är VD på Sahlgrenska Science Park. Jag tänker, vi kan dyka direkt in. Kan du berätta lite om dig själv och din roll på Sahlgrenska Science Park.
CG: Ja, det känns nästan som att jag har förberett mig hela mitt liv på den här rollen på något sätt. Ja, jag började faktiskt på Sahlgrenska som sjuksköterska, och jobbade där på kvinnoklinikens akutmottagning. Precis, och sen även ute på Östra, på Infektion och annat. Jag jobbade natten och pluggade på Handels, och sen så började jag jobba inom läkemedelsindustrin. Stora bolag, och jobbade där ett antal år. Sen efter det så jobbade jag mer med investeringar i startups.
HE: Just det, det är en spännande vändning från vad du gjorde innan, då.
CG: Ja, väldigt spännande. Alla bolagen flyttade härifrån, men jag höll mig kvar. Då fick jag frågan om jag ville vara med och jobba med startups, och jag visste knappt vad det var för nånting, och sa att: ”Nej, men det kan nog inte vara rätt för mig.” ”Ja, men det är jättebra, du kan den stora världen och vart bolagen ska en gång i tiden, eller framtiden, så att det är bra att ha det perspektivet med.” Och sen så fick jag frågan då: ”Vill du vara med och bygga upp Sahlgrenska Science Parks nya roll?” Så det tackade jag naturligtvis ja till, och väldigt spännande och lite skrämmande uppdrag, för det är ett enormt stort uppdrag vi har.
HE: Ja, men vad gör ni egentligen då på Sahlgrenska Science Park, och hur arbetar ni?
CG: Ja, säg det vi inte gör. Men vi kan säga så här, att grunden är att vi är en helt neutral, icke vinstdrivande arena, så att säga. Men ändå med en väldigt tydlig agenda, vart vi vill.
HE: Och vad är den agendan, så att säga?
CG: Ja, det är egentligen inte vi själva som sätter den agendan, utan det är våra ägare, och det är Chalmers, Göteborgs Universitet, hela regionen som äger sjukvården och mycket av näringslivsuppdraget, så att säga, för hela Västra Götalandsregionen. Och Göteborgs kommun, och Mölndals Stad också.
HE: Det är många som ska komma överens om vad ert mission är, så att säga?
CG: Precis, men det har de gjort. Vad de vill, i grund och botten, är att vi ska ha ett starkt life science. Jag nämnde tidigare här att jag var på två bolag som valde att flytta från regionen, men jag stannade envist kvar här. Så att jag brinner verkligen för den här regionen, samhällsuppdraget, och tyckte att: ”Vad spännande. Nu får jag nytta av allt jag har gjort i mitt liv.”
HE: För ni är ett core team som ser till att allting funkar då, föreställer jag mig. Och sen så har ni ett antal företag eller begynnande företag som har tagit plats och sitter och…
CG: Ja, vi har många samarbetsparter, och vi har ett antal olika projekt och annat. Förutom de stora bolagen så har vi ett antal mindre bolag inom den här branschen. Totalt är det ungefär 450 bolag. Vi vill att de ska växa sig starkare och bli mellanstora och stora bolag här i regionen. Eller, åtminstone med någon del av verksamheten här, allt eftersom de växer. Jämför du med hela Volvo och hela fordonsindustrin och hela det klustret, så är det ett antal mindre bolag och leverantörer som är extremt beroende av de här stora aktörerna. Så ser det inte alls ut här. Bolagen arbetar väldigt självständigt med egna kontakter runt om i hela världen. Den svenska marknaden är 0,2 procent av världsmarknaden, någonting. Och forskarna har redan från början globala samarbeten runt om i världen, och marknaden är definitivt inte här. Och du får inga investerare att tro på det om du inte har ett team som har kontakter runt om i världen.
HE: Ska vi ta något exempel på företag som ni jobbar mycket med eller som kanske till och med sitter hos er? Det var 450 bolag i branschen, nämnde du. Och en del sitter hos er också då, men ni samarbetar med flera?

“Sen ser vi en helt annan bransch som växer fram nu när du blandar hälsa och teknik. Hälsoteknik eller health tech. Här ser vi verkligen hur de här världarna och kompetenserna är i behov av varandra för att möta upp de behov som finns.”

CG: Ja, precis, ja. Vi samarbetar med flera, så att säga, och de här 450 bolagen, det är de som är klassificerade som life science-bolag eller biotech-bolag, eller medicintekniska bolag, läkemedelsbolag. Sen ser vi en helt annan bransch som växer fram nu när du då blandar hälsa och teknik. Hälsoteknik eller health tech. Digital hälsa, e-hälsa. Kärt barn har många namn. Men, här ser vi verkligen hur de här världarna och kompetenserna är i behov av varandra för att möta upp de behov som finns. Så att vi jobbar med många fler bolag, ja, som är angränsande till den här industrin.
HE: Just det.
CG: Så, ett exempel som jag tänkte på vägen hit att jag skulle ta upp, som får rätt mycket uppmärksamhet nu också, det är ett intressant bolag som visar på hur disruptiv hela branschen är just nu, och det är ett bolag som heter Boneprox. De har en AI-algoritm som tittar på en tandröntgenbild. Vad de kan göra med hjälp av den här bilddiagnostiken så är det att prediktera riskfaktorer av olika sjukdomar. Till exempel det första området nu, det är att se på densiteten, bentätheten i ditt käkben, på vanliga tandröntgenbilder. Och då kan man se: ”Löper du en ökad risk för att få benskörhet?” Som är väldigt vanligt - för kvinnor i min ålder så är det mer än 50 procent som har det, och får man då reda på det i god tid så finns det en hel del saker du kan göra för att förebygga detta, och förhindra det eller förskjuta det, så att säga. Och det här ställer då helt nya krav, vilket vi jobbar med också hos oss då, när vi kopplar ihop sjukvården och diskuterar med policy makers och annat. Här behöver vi hitta en helt ny modell. Ja, men det är bara att skissa på ett papper, det förstår alla att det är jättebra om vi får reda på om man löper den här ökade risken, så att man kan förebygga fallskador och annat som kostar svensk sjukvård enorma pengar. Och bara i dag så lägger vi, utav hälso- och sjukvårdens totala kostnadsmassa i Sverige … man kan tycka att man borde lägga lite mer pengar på prevention. Det är ingen som vill bli sjuk. Men där lägger vi ungefär 2,8 procent, på prevention.
HE: Ja, det låter helt galet.
CG: Ja. Så bara tänk om vi la om det där lite grann, och kunde förhindra och förebygga sjukdomar.
HE: Ja, tydligen är det svårt. Jag läste nån artikel för ett tag sen där polischefen fick säga vad man kunde göra mot brottslighet, och det var samma sak där då, att man skulle börja tidigt, men det är så svårt att göra det, och hela tiden så måste man lägga pengar där det redan har hänt problem.
CG: Ja, det går så fort. Men det här området är nånting som entreprenörer från helt andra områden upptäcker och ser nyttan av: ”Men det här borde man kunna göra nånting åt.”
HE: Finns det nåt mer exempelföretag? Vad ett typiskt bolag kan vara som ni samarbetar mycket med, som sitter hos er.
CG: Ja, ett bolag i vår miljö som är väldigt spännande att nämna i det här sammanhanget, det är Cellink.
HE: Just det.
CG: Det är världens största tredje bio printing-bolag. De är väl uppe nu i ett fyrtiotal olika vävnadstyper som de kan printa, alltså 3D-printa olika strukturer, och de här strukturerna kan man då använda sig av i forskning. I stället för att gå tidigt i djurmodeller, eller mot människa också och testa, så kan man göra det i de här 3D-strukturerna. Så att där är det i dag, men tänk i framtiden, när man då kan 3D-printa olika vävnadsstrukturer som du behöver ha.
HE: Så även om Göteborg kan kännas litet, så har vi också lyckats ta fram en hel del spännande företag?
CG: Ja.
HE: Då kanske fler vågar försöka också, om man ser att några har lyckats.
CG: Mm, absolut.
HE: Och det här med sjuksköterskeutbildningen då, hur kan du ha nytta av den i dag?
CG: Ja, men nu var det väldigt länge sen jag jobbade som sjuksköterska, och det var inte jättelänge heller, så mycket har förändrats även inne i vården. Men jag hoppas, och jag tror att i mötena med hälso- och sjukvården som är jätteviktig i den här utvecklingen, att stämma av: ”Är vi ute på rätt ... gör vi rätt grejer?” Och: ”Är detta det vården behöver för att ta nästa steg”, så vill jag tro att jag har en annan förståelse för det. Och inte minst … Du nämnde inledningsvis här att ja, det är en utmaning, det är många som frågar efter oss och vi har alla dessa ägare, partners och samarbetspartners och annat att ta hänsyn till, så ja, livet är aldrig som på en akutmottagning där faktiskt människor dör om inte jag gör rätt.
HE: Nej, det är sant. Just det.
CG: Så att det är ett bra perspektiv ibland. [skrattar]
HE: Det kan man ändå känna sig trygg med. Ja, precis.
CG: Vi får syssla med väldigt mycket av det som ska… ja, som är extremt spännande och roligt, och det är det även i sjukvården, men då är det verkligen på liv och död många gånger, och så är det inte riktigt här, i det korta perspektivet åtminstone.
HE: Man har nån sorts bild över traditionell sjukvård och så, men hur står det mot … Vad är egentligen health tech och digital sjukvård?
CG: Ja, men jag tror vi pratade om prevention innan, att egentligen så… Det kostar extremt mycket att ha människor som inte behöver vara på sjukhuset, inne på sjukhuset. Och det är rätt intressant, vi driver ett projekt - Into Health - nu för att titta på innovationer som svarar upp mot hälso- och sjukvårdens utmaningar och problem, där de själva får formulera problemen. Och där vi då tar in olika branscher, så att jag tror vi är sex eller åtta stycken olika samarbetspartners som vi projektleder i detta, då. Där första utmaningen är just, när man tittar på de enorma kostnader som är över en halv miljard om året, bara i Västra Götalandsregionen på uteblivna besök. Vi kommer inte till läkaren som vi ska. Vi kommer inte till våra bokade besök. En halv miljard om året som annars…
HE: Ja, det låter fruktansvärt, ja.
CG: Eller hur? Ja. Så att där ser vi olika tekniker nu som kommer in som kan påminna dig på ett annat sätt, eller uppmuntra dig till att faktiskt ta det där besöket som du behöver, då till exempel.
HE: Och det kan hjälpa till att effektivisera vården, till exempel, då med dessa system?
CG: Ja, vi hoppas det. Och vi nämnde AI lite kort innan här, och där är Sahlgrenska Universitetssjukhuset med i det här AI-centret, det nationella AI-centret som har byggts upp nu ute på Lindholmen Science Park. Och där tittar man med hjälp av AI-teknologin hur man kan effektivisera arbetet på många olika sätt. Och vi pratar om att vi har det här svenska dataguldet, tack vare personnumret som vi är unika med i världen, och tack vare de här kvalitetsregistren. Vi är väldigt duktiga på att föra register och följa upp patienter, och vi är pålitliga patienter och pålitliga läkare och annat, i Sverige, så har vi enormt mycket data. Men den gör ingen nytta när den bara ligger där, och den kan vi försöka effektivisera, använda den i olika AI-lösningar som finns. Och det gör vi tillsammans och nära sjukvården på olika sätt, då. Och det kommer vi förhoppningsvis kunna se effekter av.
HE: Ja. Hänger sjukvården med då när det händer så mycket och tekniken utvecklas så fort? Hur är samarbetet med sjukhus och kommuner och så vidare?
CG: Ja, vi ägs av hela hälso- och sjukvården och kommunsjukvården, hela den delen också. Och de är också representerade i vår styrelse, förutom i ägarrådet.
HE: Mm. Men går det snabbt att anamma nya idéer? Om man har en tekniklösning för att, till exempel, effektivisera och att det blir färre uteblivna besök.
CG: Ja, det återstår att se. Och där hoppas vi att vi ska vara med, då, men sjukvården är absolut på, men precis som inom andra stora organisationer så har det en inre tröghet, så att säga. Men det finns extremt många individer, många delar av organisationen som är väldigt på hugget, och högsta ledningen är definitivt på hugget. Men sen är det att det är ett stort maskineri, och det är fler patienter, och vi lever längre, och vi får fler sjukdomar ju äldre vi blir och man säger att ungefär 75 procent av hälso- och sjukvårdens kostnader går till de äldre multisjuka. Och vi blir inte yngre, utan vi blir bara äldre.

“75 procent av hälso- och sjukvårdens kostnader går till de äldre multisjuka. Och vi blir inte yngre, utan vi blir bara äldre.”

HE: Nej, det blir en effekt av att om vi lyckas och ni lyckas så blir vi äldre, förstås. [skrattar]
CG: Precis. Och det här är ett maskineri som måste fungera, så det är prio ett, naturligtvis. Och det måste man absolut ha all respekt för, men jag nämnde tidigare också … Så att jag tycker absolut, inom ramen för vad hälso- och sjukvården klarar av. Vi ska inte glömma av att vi har en offentlig sjukvård som alla får ta del av.
HE: Nej, precis.
CG: Så skapar man flera olika integrerade hybridlösningar, så att säga, för att anamma ny teknik, där vi har, då, till exempel innovationsplattformen som har i uppdrag att arbeta med idéer och ta vara på de här innovativa personerna inom vården som vill göra skillnad och koppla dem med möjligheter och nya innovationer och möta upp det och svara upp mot det.
HE: Är det nåt som ni driver också, innovationsplattformen?
CG: Nej, det är helt inom Västra Götalandsregionen, men vi har tätt samarbete där de här olika aktörerna träffas för att se: ”Okej, vad ser vi nu, vad är på gång? Vilka hinder finns? Vad kan vi göra tillsammans?” Ett konkret samarbete där är att se över: ”Ja, vilka områden behöver vi skynda på just nu? Och vad har vi för möjligheter?” Kan vi bygga in testplatser, så att säga, där tekniken kan bli mer mogen för att vara tillräckligt patientsäker för att tas in i verksamheten, då? När vi möter sjukvården så vill vi inte att man testar på oss om det inte behövs.
HE: Nej, precis. Om det inte är väldigt säkert, ja. [skrattar]
CG: Så att det kan man göra, så att säga, utanför kärnverksamheten inom hälso- och sjukvården, då.
HE: Då behöver man tänka lite nytt för att möjliggöra för företagen att komma med sina lösningar?
CG: Ja, men precis. Så att där sker det extremt mycket, men med all respekt för den enorma verksamhet som sker dagligen och dygnet runt med alla de utmaningar som finns. Men vi ser helt nya aktörer som kommer in på den här marknaden, och det gör att vi går mer och mer från patient till att vara konsument, och vi är medborgare som vill vara friska.
HE: Kunder.
CG: Ja, vi är kunder. Och vi vill vara friska, så att så fort vi lämnar sjukhuset så är vi faktiskt inte patient längre. Och där ser vi helt nya aktörer som kommer in på marknaden, där vi har de här stora drakarna Amazon, Google Health och så vidare, som har väldigt många lösningar och mycket, naturligtvis, data som de sparar utifrån allt vad vi gör på internet.
HE: Ja, precis.
CG: Och det där är nånting väldigt intressant, och kanske skrämmande i många fall. För det är nånting utanför de här systemen, de här demokratiska systemen som vi är vana att följa.
HE: Ja, precis. Jag ser, vi sitter båda med Apple-klockor på oss här, de mäter ju också massor med grejer som …
CG: Ja, precis. Exakt, och påminner om alla möjliga saker så att vi ska hålla oss friska. Eller hur?
HE: Ja, jag får hela tiden så, men: ”Res dig”, och ”Andas”, och …
CG: Hur känns det?
HE: Ja, jag försöker följa det lite grann, men jag vet inte om jag litar på klockan tillräckligt mycket, än så länge.
CG: Nej. Och det är lite intressant, för vi litar extremt mycket på våra läkare och sjuksköterskor och annan vårdpersonal. Vi är nog det land som litar mest på sjukvården, och det säger väl en hel del, tycker jag. Men däremot när du pratar nu om tekniken här så … Vi ser en ökad trötthet, man pratar om teknik fatigue. Att vi börjar bli trötta på all den här tekniken, för den gör oss faktiskt illa också. Vi pratar om psykisk ohälsa som kryper ner i åldrarna och som blir ett allt större problem.
HE: Ja, precis.
CG: Och det är nånting som allt fler aktörer anammar.
HE: När man digitaliserar sjukvård och så, så måste det finnas ett behov av personer som kan både teknik och sjukvård, en lite ovanlig kompetens, kanske. Jobbas det nånting med att få fram fler personer som kan båda delarna, så att säga?
CG: Väldigt mycket, och det är kul att du nämner det, för precis i dag har jag skickat iväg ett avtal här till nya medlemmar i vår Science Park. Vi bygger upp här, först i landet, kanske först … Jag vet inte var mer, men vi är i alla fall väldigt tidiga här ut, och det är ett samarbete som Sahlgrenska Akademin har, ett nytt specialistläkarprogram som man har tillsammans med Chalmers Tekniska Högskola, specialisering på innovation och teknik. Och de flyttar in i lokaler hos oss, då.
HE: Kul.
CG: Och där ska vi naturligtvis se till att de får träffa entreprenörer och andra samarbetsparter som kan vara intressanta för dem. Så det är ett sätt att bygga på underifrån, så att säga. Och vi har också samarbeten med, ja, studenter, masterstudenter och annat, för att bygga vidare. Det är också nånting vi tar med oss från Boston. De flesta universitet är privata i USA. Så allting drivs av pengar, extremt mycket pengar, och det är en annan setup, naturligtvis. Sverige är det enda landet i världen där forskarna äger sin forskning själva, och det är ett sätt för ett litet land att stimulera innovation, och vi rankar väldigt högt på de flesta innovationsrankningar som görs runt om i världen. Men det är också en utmaning med det här, för att det är inte alltid att en forskare drivs av att tjäna pengar. Jag skulle säga att det är väldigt sällan de drivs av det. De drivs oftast för att lära sig mer, att forska ännu mer och att publicera väldigt tidigt. Och har du publicerat, ja, då har du missat chansen i många avseenden att söka patent eller skydda din affärsidé.
HE: Just det. Så att i USA, där ägs forskningen av …
CG: Universiteten. Precis. Nu glömde jag av frågan.
HE: Det var just med kompetenser vi var inne på va, egentligen. Var det inte det?
CG: Ja, precis. Kompetenser kommer från helt olika håll, och det är bra att du tar upp det, för vi lät göra i våras, här, en marknadsundersökning bland de 22 största bolagen som vi har här i stan inom fordonsområdet, IT och life science och frågade: ”Hur jobbar ni med innovation? Vad ser ni att ni behöver?” ”Nej, men vi har många sätt att jobba med innovation, men vi ser definitivt behov av att arbeta med helt nya kompetenser som vi inte har”, och en av våra kollegor som jobbar med innovation, Magnus, han har själv doktorerat i innovationsledning på KTH. Han kommer närmast från Essity och har jobbat med global innovationsledning där. Han beskriver, då i stora bolag som Essity till exempel, där man då förr kanske var tvungen att ha koll på 15 kompetenser in house. I dag är motsvarande siffra runt 40. Det finns inget bolag som kan vara topp, världsklass, i 40 kompetenser.
HE: I 40 olika. Nej, precis.
CG: Nej. Så du måste öppna upp, du måste öppna upp och samarbeta med helt nya aktörer för att komma åt de här kompetenserna. Och det här är nånting som vi kallar för sector convergence. Vi ser hur branscherna smälter samman genom de kompetensbehov man har. Vi ser helt nya, öppna innovationsmiljöer som byggs upp, där man får in helt nya kompetenser.
HE: Vad kan en sån ny kompetens vara, till exempel?
CG: Ja, till exempel att ett life science-bolag som Astra Zeneca, som vi har nämnt innan här, definitivt jobbar mer med AI. De ska anställa ett antal AI-experter nu själva. Men de samarbetar med andra bolag som kan det här området. Det här gäller också inom Volvo som bygger in väldigt mycket sensorteknik och annat som kan hålla koll på hur du mår som förare. Inom Volvo Trucks har man kommit väldigt långt inom detta området. Och kan man använda den tekniken som … Du kan hålla koll på en förare där, kan du hålla koll på samma sak i en sjukhussäng, tänk vad det skulle ge mycket möjligheter. Och där kan vi brygga över och se de här möjligheterna då, på olika sätt.
HE: Det gäller att tota ihop rätt personer med rätt företag.
CG: Ja, men precis, ja.
HE: Vad är de största trenderna du ser inom health tech just nu? Till exempel inom … Vad ska man säga, IT och AI så är ett uppenbart mål, till exempel, att man ska bygga självkörande bilar. Finns det nåt liknande sånt framsteg som man vet … Vi pratade om, till exempel, 3D-utskrivna vävnader.
CG: Runt om i världen finns det extremt mycket, och det är kul att koppla på vårt land och vår region till de här olika samarbetena. Ett exempel som finns, det är självkörande vårdcentraler. Alltså, att du använder … Det är verkligen att du kopplar ihop det här, att använda den självkörande tekniken så att säga, till en vårdcentral där du kan ... via som en app, då, skriva in att du behöver göra uppföljningsmonitorering av dig själv. Förutom det vår klocka kan erbjuda, så att säga.
HE: Just det. Ja.
CG: Så kan du beställa det här, och så skickas det ut information till de andra aktörerna runt omkring, eller personer, att, ja: ” Idag kommer den här fanns”, ungefär som en bokbuss, fast: ”En teststation kommer finnas nära dig.” Det finns långtgående projekt kring det. Vi tittar på drönartekniken i sig är inte särskilt unik, men den drönarteknik som krävs för att transportera blodprover, kanske organ framöver, vad ställer det för krav i ett land som Sverige?
HE: Just det. Och jag såg nån film där det kom hjärtstartare åkande med drönare också.
CG: Precis. Och där är det faktiskt … De första testerna man har gjort, har man gjort tillsammans med Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Och där var innovationsplattformen med, då, när man använde det, som jag nämnde tidigare. Och det är ett bolag som vi stöttar också i vår accelerator som heter Everdrone, och vi stöttar kanske inte dem i första hand med deras teknik. Det är de experter på, men hur kan de komma i kontakt med hälso- och sjukvården? Nu görs liknande prövningar med … Jag tror med Karolinska och med Södersjukhuset och med andra delar. Så att det är transportstyrelsen som ska ge godkännande för att flyga det här, och så. Så att det har man redan gjort såna tester.
HE: Just det.
CG: Och det kan man bara börja fantisera om, vad det innebär. Olika påbud ute i obygden och även i urbana miljöer, där det är svårframkomligt av olika skäl. Så att det är tekniken som ställer, återigen, arbetssätt på sin ända. Och det är sånt som vi kan diskutera i olika forum då, där vi är involverade.
HE: Ja, spännande. Just det, nu kom jag på själv, förresten, ett mål för framtiden, då, men det var nån här på jobbet som var på en föreläsning med Doktor Mona förstod jag att hon hette. Jag tror att hon har en väldigt optimistisk eller teknikoptimistisk, health tech-optimistisk framtidssyn. Teorin var att de personerna som föds i dag, de vet vi inte hur länge de kan leva. Nästan hur länge som helst då, för att det kommer vara en sån hockey stick-effekt med all den tekniken som finns, och som föds nu inom health tech, så att man … Man kommer att leva längre och längre, och, ja, det blir svårt att se var slutet är.
CG: Nej, men så är det. Men då är frågan, tillbaka till det jag sa innan, att 75 procent av hälso- och sjukvårdens kostnader går till de äldre multisjuka. Och det vet jag inte om man tänker på. Ja, jag vill gärna leva länge, jag vill gärna vara med jättelänge, men jag vill vara pigg och inte till vilket pris som helst vill jag leva länge.
HE: Det blir svårt att tro på att det verkligen skulle gå, så att säga. Det skulle ändra samhället i grunden, så att …
CG: Men i dag är det inget ovanligt att bli 100.
HE: Nej, det ändras snabbt.
CG: Det tyckte man var fantastiskt när man … Då fick man brev från kungen. Det vet jag inte om man får fortfarande, men så var det förr.
HE: Troligen inte. [skrattar]
CG: Nej. Så att det är fascinerande, detta, tycker jag.
HE: Ja. Kul att tänka på i alla fall. Hur skiljer sig arbetet här i Västsverige med resten av Sverige och internationellt? Ligger vi före eller efter, eller vad är din magkänsla?
CG: Det är svårt att säga generellt, skulle jag säga. Men åter igen, som jag nämnde innan, att vi ligger väldigt högt när det gäller ranking i innovationskraft och vi ligger långt framme med teknik och annat. Vi hade besök från en av Google-cheferna här för ett par år sen, och han var imponerad av hur uppkopplade vi är. Han sa trots att han bor i downtown San Fransisco, så har han bättre uppkoppling vart han än kommer här.
HE: Det är fantastiskt.

“Nu har vi lagt in massor med skattepengar och tid på att innovera och vara det här innovationskraftiga landet, men sen när det väl kommer ut och vi ska tjäna pengar på det, ja men då många gånger försvinner det här ifrån, köps upp.”

CG: Ja. Och där är det viktigt att politikerna hela tiden ligger på bollen och ser till att vi ligger i framkant med förutsättningarna för att vi ska ta vara på nya teknikmöjligheter då. Så där ligger vi nog väldigt långt fram på olika sätt. Sen att kunna realisera och kapitalisera på all den här innovationskraften, där skulle jag säga att vi kan bli mycket bättre. Nu har vi lagt in massor med skattepengar och tid på att innovera och vara det här innovationskraftiga landet, men sen när det väl kommer ut och vi ska tjäna pengar på det, ja men då många gånger försvinner det här ifrån, köps upp.
HE: Och som du sa att man kanske inte har den drivkraften som forskare, och så publicerar man, och …
CG: Jag skulle inte säga att det ligger hos forskarna direkt, utan det är snarare när det kommit senare i faserna då, och när det är intressant för en investerare från helt andra delar av världen. Och där ser vi ett enormt intresse från Kina, inte minst.
HE: Just det.
CG: Där vi har då, ja, förfrågningar i stort sett varje vecka från olika kinesiska delegationer som vill komma hit och lära sig och förstå, och det skapas … Pengar verkar inte vara nån bristvara i det landet, och de vill gärna komma åt den innovationskraft som vi har. Där är det en signal till de svenska politikerna, att: ”Hur satsar vi?” Och: ”Hur satsar vi rättvist över landet här, också, och skapar möjligheter för hela Sverige?”
HE: Vad är det som saknas mest? Är det idéer eller är det team som kan genomföra idéerna? Eller är det pengar?

“Man bygger ihop de här vertikalerna, som forskningen, hälso- och sjukvården och näringslivet, från provrör till patient. Som du säkert förstår så är det en utmaning att få till den här miljön, men blir det som vi tror och hoppas så kommer det innebära nånting fantastiskt för oss vanliga människor här i stan.”

CG: Nej, alltså jag skulle säga att vi behöver kraftsamla och våga säga nej till ett antal tidigare idéer för att kunna, verkligen, satsa stort inom några områden. Vill vi att detta ska stanna kvar, den här kompetensen och som jag sa innan att: ”Ja, det här vill vi verkligen spara i Sverige.” Så, ja, det är pengar som behövs.
HE: Då måste vi satsa hårt, ja.
CG: Det är pengar som behövs, och mycket av kapitalet, ja, i stort sett allt kapital finns kvar i Stockholm. Och det är den största skillnaden skulle jag säga, mellan de olika klustren i Sverige, regionerna. Det är att du har nära, som entreprenör, som forskare, till pengarna. Det blir ett sätt och ett naturligt sätt för investerare att umgås och du gör affärer med de du känner, de du tycker om, de du litar på, de du har ett förtroende för. Men ska man då bara ta tåget upp till Stockholm nån gång då och då för att träffa någon, det är inte samma sak som att springa på varandra lite då och då.
HE: Nej, så där är vi ändå lite små, då, när det gäller pengadelen?
CG: Ja, och det jobbar vi på, på olika sätt. Ja, det är en dröm. Absolut. Att vi skulle kunna starta nån slags fond här, där vi verkligen gör det tillsammans.
HE: Finns det nåt område inom sjukvården som du tänker kanske inte kommer ersättas eller göras smidigare med teknik, utan …
CG: Ja, den mänskliga handen.
HE: Den kommer alltid finnas kvar?
CG: Ja, precis. Och det finns jättemycket forskning som visar på det. Den här kontakten, ögonkontakten, som jag sa ... eller samtalet. Bara det här taktila, att man tar på varandra. Så.
HE: Det går inte att ersätta med robotar?
CG: Ja. Nej, men precis. Så att mycket kan ersättas av robotar som frigör tid, och det är så jag tror att vi måste tänka, för att merparten av människor som har valt sjukvården … Det var därför jag valde sjuksköterskeyrket först, det var att jag vill jobba med människor. Ja, men var gör man det mest? Det är här. Och så ville jag jobba internationellt. Det här är en utbildning som tar mig över hela världen. Men just det här med att jobba med människor, det är det man drivs av. Du drivs inte, oftast inte, av att tjäna pengar på det sättet. Då hade du nog inte valt ett sjukvårdsyrke.
HE: Har du nån mer framtidsspaning inom digital sjukvård och health tech i Göteborg och regionen?
CG: Ja, men det är ju att det kommer att byggas upp av de här nya olika klustren som byggs upp. Det är det vi kommer se mer av.
HE: Och kluster kan vara till exempel som ert, då?
CG: Ja, precis. Det man kommer se närmast här, nu, det är det som händer ute i Mölndal. Där jobbar vi tillsammans med att vi ska attrahera helt nya bolag och kompetenser, så att säga, internationellt ifrån, hit till regionen. Och det andra är … Närmast oss så är det planer på någonting som kalls för Sahlgrenska Life, där man just tar vara på det här. Vi har våra byggnader precis mitt emellan akademin, alltså universitet och forskning, och hälso- och sjukvård, så finns bolagen. Och man pratar om nånting som heter transnationell miljö. Man bygger ihop de här vertikalerna, som forskningen, hälso- och sjukvården och näringslivet, från provrör till patient. Som du säkert förstår så är det en utmaning att få till den här miljön, men blir det som vi tror och hoppas så kommer det innebära nånting fantastiskt för oss vanliga människor här i stan, också.
HE: Snyggt. Så vi kommer få fler spännande jobb till regionen, och fördelar som vårdtagare också?
CG: Definitivt. Ja.
HE: Stort tack, Charlotta Gummesson, VD på Sahlgrenska Science park. Tack för att du kom hit.
CG: Tack så mycket.