28. Hållbart entreprenörskap med Mariah ben Salem Dynehäll
Hur skapar man ett hållbart företag? Mariah ben Salem har med sina 19 år som VD på Drivhuset i Göteborg sett människors förväntningar förändras, med allt större kundkrav på samhällsnytta och miljö. I veckans avsnitt av Let’s tech-podden berättar hon om en bransch präglad av osäkerhet, där hållbarhet numera spelar en affärskritisk roll.
Länkar
Besök Drivhusets webbsida och ta del av deras kostnadsfria rådgivning.
Kontakta Mariah på LinkedIn.
Drivhuset samarbetar med Yesbox i Göteborg, en del av satsningen "Det entreprenöriella Göteborg" i samband med stadens 400-års jubileum.
En gammal debattartikel i GP, där Mariah argumenterar för att man bör satsa på entreprenörer, inte idéer.
Mariah pratar om Martin Lackéus, som ligger bakom appen LoopMe och dessutom delar kontor med Henriks bolag.
Om du inte hinner lyssna…
HE: Välkomna till Let’s tech-podden. Henrik Enström heter jag, och Codic Consulting heter vi som gör den här podden. Och i dag sitter jag med Mariah ben Salem Dynehäll som är VD på Drivhuset. Välkommen Mariah.
MbS: Tack så mycket. Kul att vara här.
HE: Du har varit där i 19 år, va?
MbS: Mm, lite plus.
HE: Plus, till och med. Det är ändå respektabel tid. Hur började det hela?
MbS: Ja, det är en väldigt speciell historia, för jag var arkeolog från början, utbildad och började som arkeolog, och skulle precis påbörja en doktorandtjänst på Sicilien. Men precis då så kom det en politiker som beslutade att doktorandtjänster skulle vara finansierade från dag ett, och innan dess var det det man höll på med som doktorand, att fixa finansiering. Och då pluggade jag vidare, mediakommunikation. Och då var det en kursare till mig som jobbade på Drivhuset som berättade att man sökte folk. Och då sökte jag det utan att veta över huvud taget någonting om entreprenörskap. Jag trodde att en entreprenör var någon som körde grävskopa faktiskt.
HE: Just det, det är nära. Entreprenad.
MbS: Ja, exakt. Och hur jag lyckades få det jobbet… det var den enda intervjun jag har varit på också i hela mitt liv. Det är för mig fortfarande en gåta.
HE: Du är hundraprocentig.
MbS: Jag gick tydligen all in och lyckades fejka mig fram.
HE: Och du listade ut under intervjun vad det handlade om.
MbS: Typ. Fick jobbet, och det första jag gjorde var att starta ett eget företag för att förstå vad det handlade om helt enkelt. Och sen efter två, tre veckor så ringde min professor och sa att: ”Nu kan du köpa biljett och dra till Sicilien, för nu har vi finansierat din tjänst.” Men då tackade jag nej, faktiskt.
HE: De var för sent ute.
MbS: Ja, men lite så. Min känsla var att som arkeolog kan man inte förändra någonting, det som har hänt har hänt. Och jag hade en känsla av att inom det här med entreprenörskap, så kanske man ändå kan påverka samhället. Så jag tackade nej till allting som jag visste och brann för och tackade ja till någonting som var för mig helt okänt. Så började den märkliga historien, och jag har inte ångrat mig uppenbarligen, eftersom jag är kvar efter 19 år.
HE: Har Drivhuset ändrat sig på 19 år, då?
MbS: Vi har bytt affärsmodell nästan varje år, skulle jag säga. Nu är det nästan var tredje månad, och det är nog också därför jag är kvar. Att jag har möjlighet att påverka utvecklingen och att vi också kan ändra vår verksamhet beroende på hur samhället förändras och var vi kan komma in och skapa värde.
HE: Ja, det har hänt mycket 2020 kan man ju säga med Covidpandemi och annat.
MbS: Ja, det kan man lugnt säga!
“Vår vision är att ‘entrepreneurship is everybody’s business’, alltså att det är viktiga förmågor och nycklar för att kunna hantera de stora samhällsutmaningar som vi står inför.”
HE: Kan du berätta lite om din roll på Drivhuset, vad gör du en vanlig dag?
MbS: Den frågan har jag fått många gånger, och den är väldigt svår att svara på, för jag gör så många olika saker. Jag är VD, men operativ VD, så jag möter väldigt många entreprenörer i samtal och vägledning och coachingsamtal. Men vi utbildar också i entreprenörskap och innovation, både på universitet och högskolor och yrkeshögskolor, men också många andra som har behov av utbildningsinsatser. Det kan vara mot personal eller andra grupper i samhället.
HE: Utbildar du själv eller inte?
MbS: Ja, jag också. Allihopa är vi ute. Särskilt nu under hösten på grund av pandemin så är det väldigt mycket utbildningsinsatser, så att jag möter jättemycket olika människor. Det kan vara studenter och grupper från alla olika möjliga branscher.
HE: Men upplever du att det är fler som har tagit steget och startat eget nu under Covidkrisen?
MbS: Vi har bara sett början på den utvecklingen. I juni hade nyföretagandet gått upp med 35 procent jämfört med juni 2019, och antalet vägledningar hos oss har ökat med 78 procent sen i januari. Så jag tror att man underskattar behovet av stöd och support för väldigt många människor som nu antingen har blivit permitterade, och fått tid att reflektera över vad man vill göra i livet, men också många som har blivit uppsagda som faktiskt ser eget företag som ett sätt att komma tillbaka på arbetsmarknaden.
HE: Om ni nu inte klarar av alla sökande, finns det andra ställen man kan vända sig till också?
MbS: Ja, det finns ett antal aktörer i landet och Göteborg. Göteborg har väldigt många nyföretagaraktörer. Här har vi till exempel YESBOX som egentligen är en adress där det finns 15 organisationer som jobbar med start-ups och nyföretagande på olika sätt.
HE: Och det är där ni sitter också?
MbS: Där sitter vi. Vi är en del av YESBOX.
HE: Så där finns det många lösningar om man vill satsa på att starta eget, helt enkelt.
MbS: Väldigt mycket support och stöd. Och också en plats där man kan vara. Om man nu tycker att det är tråkigt och omotiverande att sitta hemma vid köksbordet, så kan man också komma.
HE: Är det en typ av kontorshotell eller hur funkar det?
MbS: Nej, vi har inga skrivbord hos oss, utan det är mer loungeyta med gratis wifi och svinbilligt kaffe och väldigt många rådgivare på plats. Och det är helt kostnadsfritt och man behöver inte anmäla sig, utan det är bara att dyka upp.
HE: Och det ligger i Gamlestaden i Göteborg?
MbS: Precis, Gamlestadens Fabriker. Entreprenörskvarteret sen 1500-talet brukar jag säga.
[båda skrattar]
HE: Jaha, det var länge.
MbS: Säger arkeologen.
HE: Ja, precis. Ni har hittat spår i golvet.
MbS: Precis. Wingquist satt för det första och ritade kullagret där vi har vår kaffeautomat, och ur den uppfinningen så kom SKF, och ur SKF så kom Volvo. Och den första bilen hette Jacob och hängde från en balk utanför vår dörr. Och sen Bingo Lotto, du vet 90-talets stora innovation är fortfarande kvar. Så att vi har många…
HE: Många fina göteborgska storheter.
MbS: Precis, utanför dörren.
HE: Vad är idén bakom Drivhusets verksamhet? Har ni partners som hjälper till och som vill att det ska finnas, eller hur går ni runt?
MbS: Vi har en flersidig plattformsmodell, brukar jag säga, så vi har olika typer av intäktsströmmar för att kunna finansiera den här kostnadsfria verksamheten för entreprenörer. Men vi säger att vår vision är att “entrepreneurship is everybody’s business”, alltså att det är viktiga förmågor och nycklar för att kunna hantera de stora samhällsutmaningar som vi står inför, och därför är det relevant både för människor som startar bolag, men också för människor som är anställda, alltså inom ramen för sin anställning och ute i civilsamhället. Inom politik och så där är det otroligt viktigt att vi stärker människor och utvecklar deras kompetenser, så att de kan fortsätta hitta nya lösningar för en hållbar utveckling helt enkelt.
HE: Har ni något samarbete med Göteborgs Stad eller liknande?
MbS: Ja, på så sätt att Business Region Göteborg är också en del av YESBOX. Kommunfullmäktige är delfinansiär, kan man säga, till den satsningen som är en del av Göteborgs 400 års-jubileum. Just avdelningen företagsutveckling är en del av YESBOX, och då samverkar vi jättemycket med dem. Men också med näringslivet som går in och stöttar, som så klart givetvis är intresserade av att hitta nya, spännande kunder, men också för att man känner att man har ett ansvar att bidra till att det kommer fram nya entreprenörer och bolag och ge dem bra förutsättningar.
HE: Business Region Göteborg höll också i den Starta eget-kursen jag gick 2012, så dem känner jag till lite.
MbS: Vad kul.
HE: Och social hållbarhet verkar också vara en av hörnstenarna i er organisation. Vad menas med det?
MbS: Ur alla perspektiv, skulle jag säga, för att det är just en samhällsutmaning som vi tycker är väldigt viktig och bör prioriteras ur olika perspektiv, och där just entreprenörskap är ett medel för att kunna lösa många av de samhällsutmaningarna. Och om vi ska utgå från Göteborg, så har vi stora skillnader mellan människor, många människor som står utanför arbetsmarknaden. Och där tror vi att det finns stor potential för innovation för att bidra till att lösa de utmaningarna. Jag tror inte att politiken räcker, utan vi måste involvera entreprenörer och innovatörer och hitta nya lösningar för att komma framåt.
HE: Märker man av det om man är på ert kontor? Hur kan man märka av hållbarhetstanken där?
MbS: Jag skulle säga att allt vi gör är genomsyrat av hållbarhet, bland annat miljömässig hållbarhet givetvis. När vi jobbar med Business Model Canvas, som många andra gör, då har vi lagt till byggstenar som handlar just om hållbarhetsvinster och hållbarhetskostnader, att man faktiskt är lite självkritisk mot sig själv, så att man inte orsakar någon omedveten skada. Men också de uppdragen som vi tar. Vi har uppdrag där vi till exempel ska bidra till att utveckla en hållbar affärsmodell för att kvinnor som står långt utanför arbetsmarknaden ska komma in. I alla våra utbildningar som vi utför, både yrkeshögskolor och på Chalmers och på Göteborgs Universitet, så har vi också inkluderat hållbarhetsperspektivet från start, så att man bygger en hållbar affärsmodell från början, och inte kommer på det sen, att: ”Ja, just det. Det här med hållbarhet är snyggt, hur kan vi pitcha in det?” Utan att det blir en del av affären.
HE: Är det någonting du har märkt att det har ändrat sig under de senast 19 åren? Jag kan tänka mig just med hållbarhet att det har blivit viktigare för folk i gemen.
MbS: Jag skulle säga att det har blivit affärskritiskt många gånger. Dels en väldigt stor risk om man inte har det som en del i sin affärsmodell, men också en väldigt stor potential. Det är ett stort brus där ute, det är frågor som är väldigt prioriterade också ute hos kunderna. Och just att man har ett hållbarhetsperspektiv tydligt i sin affär och sina erbjudanden kan också vara det som avgör att man faktiskt blir vald av kunderna. Så att för oss är det inte bara en rädda planet- och människo-fråga, utan också en affärskritisk fråga.
HE: Vem eller vilka kan söka sig till Drivhuset och vilken typ av stöd får man hos er?
MbS: Nu brukar jag säga så här, att man kan inte vända sig till alla, men det gör vi ändå, [skrattar] även om vi så klart har olika segment. Men vi har inga såna trösklar över huvud taget. Vi har ingen demografisk segmentering, utan vi segmenterar utifrån behov. Så alla som har ett behov av att utveckla idéer, nya lösningar och koncept, som behöver stöttning längs vägen är välkomna. Det är inte ens nödvändigt att man har ett eget företag som mål, det kan lika gärna vara en lösning som kan skapa värde inom en befintlig verksamhet. Och det vi konkret erbjuder, det är dels rådgivning, handledning, coachning, alltså att man får en egen coach, man får komma så länge man själv upplever att man har behov av det. En del har gått hos mig i 19 år.
HE: Det är så?
MbS: Ja, fast de kommer kanske inte var tredje vecka utan så fort det händer någonting. Det sker en förändring och man känner: ”Nu behöver jag nog ha någon att bolla med”, så hör man av sig.
“Det är ett stort brus där ute, det är frågor som är väldigt prioriterade också ute hos kunderna. Och just att man har ett hållbarhetsperspektiv tydligt i sin affär och sina erbjudanden kan också vara det som avgör att man faktiskt blir vald av kunderna. Så att för oss är det inte bara en rädda planet- och människo-fråga, utan också en affärskritisk fråga. ”
HE: Det är väldigt bra betyg till dig att de återkommer.
MbS: Eller hur. Det är därför jag är kvar också, för man får omedelbart kvitto på om man gör bra eller dåliga saker.
HE: Ja, precis.
MbS: Så det får man. Och sen har vi många program och workshops, vi försöker koppla ihop människor. Vi tycker också det är viktigt att bryta gränser, att människor från olika… både sektorer, men också branscher, möts. För det är när olikheter krockar som potentialen till innovation ökar.
HE: Har du något sånt exempel? Vi kanske inte kan peka ut någon här, men någon mer udda företagsidé eller något som du har stött på. Du måste ha stött på en hel del.
MbS: Herregud. Det är nästan mängden som gör det svårt att identifiera de enskilda. Nej, men ett företag som, och det var inte bara Drivhuset som var inblandade, men det kom en tjej för ungefär två år sen som hade studerat till apotekare. Hon älskade godis, men eftersom hon hade pluggat det hon hade pluggat så insåg hon att det är kanske inte så jättenyttigt, och hade en idé: ”Hur kan man utveckla ett hållbart gott godis?” Alltså, som smakar godis och inte något äckligt, nyttigt, så. Och det är Wellibites.
HE: Det låter som en bra idé.
MbS: Ja. Sara Serrey, på ett och ett halvt år. Hon har inte haft något externt kapital eller någonting, utan hon sålde sin lägenhet, flyttade ner i källaren hos sina föräldrar, och nu finns hon överallt, på alla kedjor, apotek, ICA, Hemköp.
HE: Det var en lite udda idé, men en superbra idé, helt enkelt.
MbS: Ja. Och med rätt kontakter så går det faktiskt att skapa någonting stort ganska snabbt.
HE: Men ni väljer ändå ut idéer på något sätt, antar jag, för ni kan inte ta er an alla sökande. Hur gör ni där?
MbS: Nej, alltså vi väljer inte ut idéer. Vi bedömer inte idéer över huvud taget, för vi tycker dels att det är meningslöst, för vi bryr oss egentligen inte om hur de ser ut när de kommer till oss utan det som spelar roll, det är hur de ser ut när de lämnar oss. Och vi anser heller inte att vi är rätt person att bedöma det, utan det är kunden som avgör om en idé håller eller inte, helt enkelt. Så vår uppgift är att utveckla erbjudandet, att hjälpa människor att få rätt verktyg för hur man kan utveckla sin idé, sin produkt, sin tjänst med kunden som bollplank och skapa de tidiga kontakterna.
HE: Men hinner ni med alla som vill vara med, så att säga?
MbS: Nej, vi gör inte riktigt det nu, särskilt inte nu på grund av pandemin, eftersom det är sånt otroligt tryck. Man bokar tid digitalt, och de försvinner direkt. Så då måste vi få fler kunder så att vi kan anställa fler coacher, så att vi kan möta fler entreprenörer, helt enkelt.
HE: Så ni tar er an så många som ni bara hinner med, i den takten ni hinner?
MbS: Ja. Och nu också en ny digital lösning som vi ska lansera väldigt snart, det är att vi kommer vara den första rådgivningsaktören som är tillgänglig i hela landet. Så att vi kan utnyttja våra kollegor på andra Drivhus, att man kan boka en vägledning och sen kan det sitta rådgivare i olika städer, men själv kan man sitta var som helst och koppla upp sig. Och det tror vi också kan bidra till att öka tillgängligheten.
HE: Just det. Och hur ser det ut, när du säger andra Drivhus? Är ni ihopkopplade på något sätt eller…
MbS: Ja, vi är 14 Drivhus i Sverige, och så finns vi i Finland och i Norge också. Och så tillsammans så har vi en medlemsorganisation som heter Drivhuset Norden. Men varje Drivhus är helt självständiga och kan ha lite olika profiler eller så, men vi jobbar utifrån samma metoder.
HE: Ja, precis. Jag tycker det är väldigt spännande med att det är 19 år, att du har hållit på så länge på Drivhuset. Kan du nämna någonting som du framför allt ser har ändrat sig under den här tiden?
MbS: Åh, gud. Vad har inte ändrat sig?
HE: [skrattar] Svår fråga, ja.
MbS: Allt har ändrat sig. Allt har ändrat sig sen i januari. Jag är också metodansvarig för Drivhuset Norden och är mamma till de metoderna som vi…
HE: Ja, det måste vi komma in på.
MbS: Ja, Loopa och Tookig.
HE: Loopa och Tookig, precis.
MbS: Ja. Loopa var den första metoden som vi utvecklade. Vi började 2010 och det har vi gjort tillsammans med Chalmers entreprenörsskola. Och det handlar egentligen om ett äktenskap mellan forskning, och det är Chalmers, en man som heter Martin Lackéus och…
HE: Mm, om sitter på vårt kontor här också, lustigt nog.
MbS: Precis, jag noterade det, och jag då, som är praktikern och hur man kan omvandla ganska komplexa teorier och modeller kring affärsutveckling till ett hantverk, en metod som människor kan ta till sig och använda i vardagen. Även om vi 2010 kanske mest tänkte på startups, så har vi upptäckt att det här är ett hantverk, ett arbetssätt som är synnerligen efterfrågat överallt i samhället, för det handlar om: ”Hur kan man konkret skapa hållbara värden för andra och hitta de här nya lösningarna?” Så det har också öppnat upp för vår affärsmodell. Men också nu, det nya. Tookig som…
HE: Med två O.
MbS: Med två O. Paketering is everything. Det är jag som har lagt till det där extra O:et, det matchar Loopa. Men det handlar om… jag har som sagt jobbat länge, jag har träffat tusentals entreprenörer och utbildat tusentals människor ur alla möjliga sorters grupper och sammanhang. Och upptäckt att även om man tillhandahåller väldigt pedagogiska verktyg och så vidare, så är det ändå stor risk för att många upplever att man kör i diket eller inte kommer framåt. Och då har jag funderat också på: ”Vad beror det på?” Det är en pusselbit som uppenbart saknas, och min slutsats blev att det är ledarskapet som inte är matchat till den typen av process som man driver. Det som karaktäriserar den här typen av processer, det är att osäkerheten är enorm. Man vet ingenting om någonting, egentligen, och osäkerhet påverkar människor väldigt, väldigt starkt.
HE: Och det är det bokstäverna i Tookig står för, olika typer av osäkerhet och…
MbS: Ja, men man kan säga att det är kontexten. Det är kontexter som är tvetydiga, det är svårt att tolka vad som är långsiktigt bra beslut, vad som är fakta och vad som är tyckande. Det är T:et. Sen har vi när de är obekväma. Så fort man har funnit sig tillrätta så upptäcker man att man måste svänga på en femöring, för man hittar ny information eller det händer någonting. Och de är omvälvande, man måste byta riktning hela tiden. Det går inte att följa en plan.
HE: Nej, det känns väldigt vanligt med nystartade företag. Man tror någonting men så blir det något annat.
MbS: Sen blir det inte så, så att börja med att skriva en affärsplan är ganska… slöseri med tid brukar jag säga.
HE: Det har jag alltid känt också. Däremot så har vi nog ändå, som med Software Skills till exempel kört på med det som vi gjorde från början, men det är nog mer ovanligt än vad det är vanligt.
MbS: Ja, det är ganska unikt skulle jag säga. Och det är också en situation som är komplex, det består av väldigt många olika delar som är svåra att överblicka och svåra att se hur de påverkar varandra. Instabilt. Det kan hända saker, plötsliga tekniksprång eller en pandemi som rycker undan mattan, till exempel. Men också lite gåtfullt, för även om jag träffar tusentals entreprenörer så har ingen av dem uppfunnit en fungerande spåkula än. Så vi vet inte vad som händer i framtiden, och: ”Hur ska vi förhålla oss till det?”
HE: Precis. Det är åsikter, men vi vet inte egentligen.
MbS: Nej. Och hur leder man sig själv och andra i en sån kontext utan att bli paralyserad eller få panik.
HE: Vad brukar du få för feedback på utbildningen om man tar Tookigtemat till exempel?
MbS: En feedback som jag är väldigt stolt över som jag brukar få både från Tookig och Loopa, det är att människor säger: ”Jag har börjat tänka på ett annorlunda sätt.” Då blir jag jättenöjd, för det är precis det jag vill. För börjar man tänka annorlunda så börjar man göra annorlunda, och då får man en förändring, istället för: ”Nu lärde man sig något nytt, men jag fortsätter köra på i mina hjulspår av bekvämlighet.”
HE: Nej, den är farlig. Och just nu så är det väldigt många som vill ändra sig och vara flexibla och byta lite spår, när Corona har slagit till och det är mycket som har ändrats.
MbS: Ja. Och många som behöver hjälp med konkret: ”Hur gör man det?” För det är oftast det som är problemet, svaret på hur:et.
HE: Och det är också de här två temana som dina böcker handlar om, Loopa och Tookig, så det kan man söka upp om man är mer intresserad, och vi kan länka till det också.
MbS: Absolut.
HE: Vi pratar mycket om startups och små företag och så. Sen finns det även… i stora företag så pratar man ibland om intraprenörskap och många stora företag vill verkligen att man ska vara innovativ och uppfinna saker även innanför deras väggar. Är det någonting du har stött på eller jobbar med på något sätt?
MbS: Absolut, vi har också varit inne i större bolag och jobbat med just affärsutveckling och värdeskapande processer. Å ena sidan så är det ganska lika, det är inga större skillnader egentligen. Du måste fortfarande ha tydliga segment och paketera erbjudanden som är kunddrivna, och så vidare. Å andra sidan så är det lite svårare om man är stor, för det är svårare att vara snabb, svårare att göra pivoter, tänka om, ändra riktning, därför att man är fast i både ibland gamla, men också starka strukturer.
HE: Ja, och jag tänker ändå också att det borde vara svårare, för att om man är entreprenör så jobbar man oftast väldigt hårt och väldigt mycket för sin idé, medan om man är anställd på ett stort företag så kan det inte kännas likadant, utan då blir det ändå ett vanligt jobb i slutändan.
MbS: Ja, och också att det kan bli en konflikt mellan det nya och det befintliga. Det är jättevanligt att man kanske utser en avdelning eller en grupp: ”Ni ska vara innovativa här.” Men så blir det någon slags konflikt och konkurrenssituation mellan det som redan pågår, med resurser och perspektiv, och också arbetssätt. Det är det just Tookig handlar väldigt mycket om, och att det inte handlar om att det ena kanske är bättre än det andra, utan att man måste tänka både och.
HE: Och vad tänker du är det ena och det andra är i det fallet?
MbS: Ja, men: “Ska vi jobba målsökande och målstyrt och upprätthålla det vi håller på med nu? Just nu kanske vi har en jättelönsam affär och affärsmodell, men det kanske vi inte har imorgon.” Och båda processerna, det målstyrda och det målsökande måste kunna fungera parallellt utan att det blir dragkamp och konflikter. Och det skulle jag säga kanske är den största utmaningen, att kunna tänka både och, men också kunna vara lite mer strategisk i sitt tänk, att: ”Ska vi jobba både och, så måste vi ha olika arbetssätt och olika sätt att leda de processerna.”
HE: Ja. Det är superspännande. Vi har säkert lyssnare som funderat på att starta eget själva, har du något tips till dem? Vad ska de börja med?
MbS: Första frågan jag alltid ställer, det är att fokusera på vem som är min kund eller: ”Vilka är mina målgrupper?” Om du tror att du bara har en målgrupp, så think again, säger jag då. En målgrupp har man sällan, utan: ”Vilka är mina kunder?” Och också vara konkret i den beskrivningen. Det är steg nummer ett, att förstå för vem jag ska skapa värde. Och steg nummer två är att förstå: ”Vad har mina kunder för primära behov och största problem?” Och det är där jag behöver börja, att försöka utveckla lösningar som möter de prioriterade behoven och problemen.
HE: Ska man börja att fråga dem innan man skapar någonting, eller ska man skapa något och sen visa det?
“Ju mer du investerar i en idé, tid pengar och framför allt känslor, desto svårare blir det att tänka om sen. Många säger så här: ‘Min idé, det är som min baby.” Och det tycker jag är jättedåligt.’”
MbS: Börja att prata med dem så tidigt som möjligt, för det är också så att ju mer du investerar i en idé, tid pengar och framför allt känslor, desto svårare blir det att tänka om sen. Många säger så här: ”Min idé, det är som min baby.” Och det tycker jag är jättedåligt. [skrattar]
HE: Ja, en baby byter man oftast inte ut.
MbS: “Nej, det är inget fel på min baby, min baby är perfekt.” Men vi vill uppfostra, vi vill att vår baby ska utvecklas till en trevlig, konstruktiv tonåring och till slut en god samhällsmedborgare. Och det händer bara genom förändringar. Och de förändringarna som behöver ske, svaret på den frågan, måste komma från kunden. Väldigt många som vill starta, men också väldigt många befintliga företag som nu behöver ställa om helt fullständigt, särskilt inom besöksnäring och handel och så vidare, och även de som kanske har drivit sitt bolag ganska länge behöver backa tillbaka och man kanske inte har haft så tydliga segment, utan man har kört på, men nu är det superviktigt att man verkligen förstår sin kund.
HE: Har du någon framtidsspaning till oss när det gäller affärsutveckling i Göteborg? Finns det någon trend som du tror vi kommer se mer av framöver?
MbS: Ja, för det första då att nyföretagandet kommer gå upp radikalt i Göteborg, på grund av den situationen vi har. Men sen är det just det här hållbarhetsperspektivet. Just också att entreprenörskap och entreprenörer blir mer involverade i samhällsutvecklingen och att man då blir inkluderad och insläppt från offentlig sektor att kunna vara med och påverka. Det tycker jag ändå mig se positiva tecken till, nya samarbeten. Och det tycker jag också har öppnats upp, tack vare pandemin. Man måste ändå vara optimistisk och se det som är positivt, att det har formerats väldigt nya typer av samarbeten mellan offentlig sektor och näringsliv som jag tror kan ha stor betydelse, även för andra utmaningar efter pandemin.
HE: Spännande. Stort tack, Mariah ben Salem Dynehäll för att du kom hit.
MbS: Tusen tack, det var jättekul att vara här.
HE: Ja. Och ni känns väldigt öppna och inkluderande, så tipset är väl att besöka er på Drivhuset, på webben eller på plats.
MbS: Ja, varmt välkomna.